Men nu har vi ett avtal. Det är Vårdförbundet centralt och SKR som har förhandlat åt regionerna. Efter att under många år haft lokala avtal så har vi nu ett centralt avtal till nästa år. Vi har från regionerna varit överens om att det i detta läge är bra med ett centralt avtal.
Det nya ettåriga avtalet innebär att man landar på det s.k. märket, d.v.s. den löneökning som industrin förhandlade fram 3,3% I detta ska det inrymma individuell lön och en arbetstidsförkortning för vissa grupper. Så man kommer inte som anställd få 3,3% i löneökning utan man kommer kunna få lägre men också högre, det beror lite på hur man fördelar potterna och din individuella prestation.
Vi har under många år gjort extra lönesatsningar för sjuksköterskor vilket blev en effekt av att det var lokala avtal. Nu har vi ett centralt avtal och då kommer vi inte göra motsvarande lokala extrasatsningar.
Så av de 3,3% så är det 3,05% som läggs på löneökningar och resten läggs på arbetstidsförkortningen. En arbetstidsförkortning som varit en viktig fråga för vårdförbundet som de till slut fick igenom till viss del.
Vad innebär det?
För de som idag jobbar 20-30% natt, arbetar idag 36h och 20min. För de som jobbar mer än 30% natt så arbetar man 34h och 20min. Nu sänks kraven till minst 10% natt för att få arebtstidsmåttet 36h och 20min. Detta ska även de som jobbar rotation vardagar men inte söndagar och helgdagar ta del av. Men vi har även ett lokalt avtal det s.k. nattavtalet. Jobbar man utifrån det så jobbar man idag 34timmar/v. Jobbar man däremot mer än 30% natt enligt vårt lokala avtal så jobbar man 32,5h/v. Så lokalt jobbar man redan mindre än det centrala avtalet säger.
Det finns alltså en rad olika avtal som tillämpas, vilket gör detta rörigt. Men det jag förstår är att med det nya avtalet så kommer kravet sänkas från 20% till 10% för att arbeta enligt det centrala avtalet som gör att man jobbar 36h och 20m i veckan(i snitt)
Sedan ingår en del andra delar som man kommit överens om, men det som det pratats om är framförallt löneökningar och arbetstidsförkortning.
Vården behöver drivas dygnet runt alla dagar i veckan och året. Men mycket av verksamheten bedrivs även bara dagtid. Att hitta medarbetare som vill jobba i vår dygnetruntverksamhet är inte helt enkelt. För vissa kan det passa bra, man jobbar vissa helger och får lägre arbestidsmått och kan vara lediga under veckorna i stället. Men det passar inte alla. Att jobba var tredje eller varannan helg gör det svårt att få ihop livspusslet. Men samtidigt skapar det mer fritid för den enskilde.
Men en del i jobbet som kanske är tuffare för de som jobbar i dygnetruntverksamheten är att du inte vet om du kommer kunna sluta som planerat eller om du blir kvar på jobbet. Är det så att den person som ska lösa av dig är sjuk eller fått sent förhinder att arbeta så kan du inte gå hem. Det säger sig självt, vi kan inte lämna patienterna själva. Då blir man beordrad att vara kvar tills någon vikarie eller ersättare kan komma och jobba. Så ibland blir det dubbla pass. Detta skapar en stress och frustration och gör det svårt att planera sitt liv i övrigt. Det är inte heller hälsosamt att jobba så långa pass, även om man efter det får vara ledig.
Sedan ställer vi mer eller mindre krav på att man ska jobba övertid. På vissa enheter schemalägger man övertid vilket inte är bra. Vi måste planera en verksamhet så man kan vara sjuk eller ledig utan att sätta sina kollegor i skiten. Vi måste planera för en verksamhet så man ska kunna ha ledigt på sommaren, om man så önskar, vilket inte är möjligt idag
Det finns en del utmaningar kring detta med att skapa en attraktiv arbetsplats. Vi är inte ensamma om det, såväl kommuner som privata sektorn delar detta problem med oss.
Men nu är det nya avtalet klart vilket är bra, men sista ordet är inte sagt i detta med arbetstider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar