Året som gått

 Ännu ett år har nu gått. Det är ett år som såklart präglats av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det är ett stort lidande för de drabbade där men det skapar problem för övriga världen också. Vi i grannländer hjälper till i den mån vi kan utan att kriget sprider sig till andra länder, om denna strategi kommer lyckas återstår att se.

Här hos oss så påverkas vi också av kriget och dess konsekvenser. Vi kan se hur Europas energiförsörjning faller samman när vi varken vill eller kan importera rysk gas till Europa och med ett sammankopplat elnät så stiger även energipriserna hos oss. Detta samtidigt som man stängt fungerande kärnkraftsreaktorer gör att vi har elpriser vi aldrig trodde vi skulle få se. Sedan har man från tidigare regeringar tänkt att ersätta kärnkraft med vindkraft vilket visar sig inte fungera, vi behöver även el när det inte blåser.

Inflationen skenade under året till stor del beroende på stigande energipriser men även maten blir dyrare när en stor producent av mat i Europa och världen befinner sig i krig. Denna inflation gör att företagen går sämre, exporten drabbas och allt i samhället blir dyrare. Människor håller då igen och löneökningarna kompenserar inte de ökade priserna i samhället.

Mitt år har annars präglats av valrörelsen. Det är oftast så för oss politiker när man går in i ett valår. Först planerar och planerar man, sedan genomför man valrörelse och därefter har du förhoppningsvis möjlighet att förhandla och ingå i styrande ställning.

Våren

Detta år har även präglats av efterdyningarna av pandemin, som visserligen inte är över än. Vi har medarbetare som slitit under pandemin och som nu väljer att lämna oss. Vi har svårt för dem att kunna få det lite lugnare på jobbet och återhämta sig. Vi försökte därför ge en extra bonus under våren som vi tillslut fick till vilket var glädjande för våra medarbetare, men detta är såklart inte tillräckligt för att få dem att orka jobba vidare.

Vi har nu äntligen sålt våra vindkraftverk vilket skapade en förlust av historiska mått. Just nu så har Slöseriombudsmannen en tävling om årets värsta slöseri och där ligger vår vindkraftshistoria på andra plats. 

Vi i oppositionen blev även granskade under våren av Uppdrag Granskning vilket var lite spännande. Man hade noterat att vi i Gävleborg hade den mest aktiva oppositionen när det gäller skuggbudgetarbetet. I nära två timmar satt vi och prata om detta med dem och de spelade in men sedan blev det inget i själva programmet, vi var väl inte så skandalintressanta hos oss. Men man synliggjorde regionpolitiken och det bortglömda valet. Väldigt påtagligt blev det när man frågade om man kände igen någon regionpolitiker eller vilka som styr regionen. Hos oss trodde i stort sett alla som man pratade med på stan att vi moderater var med och styrde och någon regionpolitiker känner man inte till. 

Vi fick även se en mer aktiv socialdemokrati i regionen. Detta var välkommet och berodde till stor del på att man tillsatt en ny ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vi har under många år sett hur man hållit sig borta och inte velat ta något ansvar. Nu när man dessutom går in i oppositionsrollen så kommer detta bli mer påtagligt.

Hösten

Efter sommaren så har det varit valrörelse. Vi moderater valde detta år att starta själva valrörelsen tidigare än vanligt, första augusti. Vi kampanjade sedan i sex veckor, i stort sett varje dag och kväll, ända fram till valdagen. Vi regionmoderater hade såklart planerat allt och gav verkligen järnet. Jag har aldrig drivit en sådan intensiv och lång valrörelse vilket är fantastiskt kul. 

Vi drev ganska hårt olika frågor. Den tydligaste och mest uppmärksammade var att vi lyfte arbetet med medarbetarnas villkor och hur vi ska få dem att trivas på jobbet. Det var något som verkligen uppskattades och vi ser att det gjorde skillnad

Vi hade även med infrastrukturfrågorna där vi vill se motorväg på E4:an genom länet.

Även frågan om Hälsocentralernas framtid lyfte vi fram och drev ganska hårt. På slutet i valrörelsen så dök det upp rykten om att man ville stänga en av de mindre hälsocentralerna, Ljusne HC. Då trodde vi det bara var rykten men efter valet så blev det tydligt, man(Premicare) ville helt enkelt stänga sin enhet på orten. Då kunde vi sedan se hur den blivande oppositionen helt plötsligt började värna om en mindre hälsocentral. Detta har vi aldrig sett när de varit i majoritet, de vill istället minska ned antalet och stänga de mindre enheterna.

Valresultat

När väl valvakan var kunde vi sent på natten se att den sittande majoriteten hade förlorat och att det var oppositionens möjlighet att ta över. Detta var såklart inte självklart. Vi var tvungen att samla samtliga oppositionspartier och hitta en politisk överenskommelse för att kunna ta över. Efter många samtal och turer så blev det tillslut klart att vi skulle ta över regionen efter 103år av obruten socialdemokratisk styre i regionen.

Efter det så har vi(M,KD,SVG,SD) haft majoritet i fullmäktige men den gamla majoriteten har fortsatt styra i nämnderna och regionstyrelsen. Det brukar vara en form av övergångsregering man har men så blev det inte riktigt. Man har istället drivit en oppositionspolitik och satt agendan i de nämnder och styrelser där man fortfarande har haft majoritet. Jag kan tycka det är märkligt för ett parti som brukar vara ansvarstagande och seriösa. 

Nu återstår några timmar innan jag tillträder som regionstyrelsens ordförande. Det kommer bli en spännande tid framöver med mycket hårt arbete. Vi ska nu leverera det vi sagt till väljarna och vi kommer ha en opposition som kommer göra allt för att sätta dit oss.

Jag hoppas verkligen att man kommer till sans och är beredd att tillsammans med oss i den nya majoriteten ta vårt gemensamma ansvar för regionen och dess utveckling. Vi kommer inte till något dukat bord utan utmaningarna är stora, men tillsammans kan vi få ordning på regionen. Det kommer inte lösa sig på några få år men min ambition är att vi nu slår in på en ny kurs och börjar se förbättringar för såväl patienter, medarbetare och regionen i stort. 

Gott Nytt År

Utveckling av Hälsovalet

 En viktig del i den nya majoriteten i regionen är att utveckla primärvården till navet i den nära vården. Redan idag har vi många hälsocentraler i Gävleborg jämfört med andra regioner, men flera av dem är idag hotade. Tyvärr så finns det idag problem på framförallt våra egna hälsocentraler där vi har svårt att bemanna och upprätthålla dem vård som vi förväntar oss och som ska finnas. Men även de andra aktörerna kan ha svårt att tillhandahålla vården på de mindre enheterna, se bara vad som händer med Ljusne HC. 

Därför har vi i vår budget för 2023 gett regionstyrelsen i uppdrag att göra en revidering av regelverket för våra hälsocentraler. Tanken är att återigen ställa krav på allmänspecialister och distriktsköterskor på plats. Vi vill även upprätthålla hälsocentraler mer bra öppettider och bra tillgänglighet, på såväl telefon, digitalt som fysiska besök.

Vi bör även säkerställa regelverket så även de mindre hälsocentralerna får bra förutsättningar att kunna hålla öppet och ge en bra och tillgänglig vård. Idag säger man att det krävs minst 4000 listade patienter för att kunna upprätthålla det innehåll som vårt regelverk kräver. Jag skulle gärna se att man flyttar ned den gränsen till i alla fall 2000 listade patienter. Då skulle man kunna bemanna med 2 läkare på den enheten, finns riktmärken om antal listade per läkare.

Sedan kan man undra om allt de innehåll som idag finns på alla hälsocentraler verkligen då måste finnas överallt. Kan man tänka sig att man kanske kan samarbeta med andra och erbjuda vissa delar på andra enheter. Det kan röra sig om rehabilitering eller psykosociala team. 

Sedan kan man tänka sig att man stimulerar filialkonceptet som är en väldigt flexibel och bra lösning för att skapa tillgänglighet utifrån invånarnas behov. För några år sedan försvårade man för dessa lösningar genom att begränsa vart och hur dessa kunde startas. Man har även försämrat ekonomin för de mindre enheterna som är långt från sjukhusen. 

Så det arbete som nu börjar kommer kräva mycket dialog och samtal med vårdaktörerna i länet. Hur ser de på primärvårdsuppdraget och hur kan det justeras så vi kan tillhandahålla vård i alla delar av länet. Hur ska ersättningsmodellen utvecklas, vilket uppdrag ska ingå? Vilka krav ska vi ha på öppettider och tillgänglighet. Vilka krav på kompetenser ska vi ställa o.s.v. Allt detta kommer nu jobbas intensivt med och ambitionen är att under våren kunna presentera en reviderad handbok. 

Lever vi alla efter Region Gävleborgs värdegrund

 Regionens värdegrund har under den senaste tiden används som ett slagträ i den politiska debatten. Allt som inte gått den nya oppositionens väg säger man strider mot värdegrunden och att vi i den nya majoriteten inte lever efter den och den faktiskt gäller även oss politiker. 

Det är intressant hur man tolkar in saker i detta som blir lite märkligt. Frågan man ställer sig vad är det för värdegrund som de nu hela tiden säger att andra inte lever upp till. 

Man(tjänstemännen) skapade 2011 en värdegrund som man implementerade i organisationen. Den togs alltså inte fram politiskt och vi var inte direkt inblandade heller. Det i sig är kanske inte något problem men om man påstår att den gäller hela organisationen så skulle det nog ha varit ett beslut i fullmäktige. 

Men värdegrunden i sig är inte dålig utan är ganska bra. Man formade den som tre ordpar som ska vara vägledande

• Professionalism och ansvar
• Respekt och ödmjukhet
• Öppenhet och ärlighet

Det är alltså dessa ord som ska vara vägledande och jag tolkar att det handlar om hur vi ska vara mot varandra och hur vi patienter och andra utanför vår organisation. Men vad innebär dessa och vad tolkar jag in i dem?

Professionalism och ansvar

Vi ska alltid vara professionella vilket innebär att jag som politiker ska se till att jag har bra underlag, är pålästa och engagerade på våra möten. Vi ska alltid diskutera sakfrågan och inte person, d.v.s. vara tydliga med att vi skiljer på sak och person. Jag tar även ansvar för mina beslut men inte nödvändigtvis för andras. Vi är medborgarnas företrädare och att vi även är medvetna om att vi har det yttersta arbetsgivaransvaret.

Respekt och ödmjukhet

Vi ska visa respekt mot varandra i alla sammanhang vilket bör visa sig i bl.a. fullmäktige. Vi respekterar att det finns andra åsikter än mina och vi är ödmjuka och intresserade vad andra har att säga och att vi lyssnar fördomsfritt på varandra. Vi är ödmjuka inför den situation vi hamnar i och att vi inte alltid har alla svar.

Öppenhet och ärlighet

Vi är öppna för de utmaningar vi har inom regionen och varken förskönar eller förvanskar uppgifter. Vi vågar lyfta problem och ge svar på hur de kan lösas men samtidigt så lyfter vi även det positiva som händer. Vi ljuger inte och är ärliga mot varandra och oss för oss själva. 

Frågan alla behöver ställa sig är om man sedan lever upp till dessa. Jag försöker jobba efter dessa men ser tyvärr att andra inom politiken och i organisationen inte alltid gör det. Så det är värt att påminna varandra om dessa och när man säger att man inte lever upp till värdegrunden så är man också svaret skyldig vilken del man bryter. För ska man leva upp till dessa så kan man inte förvanska värdegrunden eller hitta på någon annan.

Sedan tror jag många blandar ihop värdegrund och värderingar. Värdegrund är något som en organisation kan samlas kring och beskriver hur man förhåller sig till varandra. Värdering är något som formar individen d.v.s. en grundvärdering är något man har med sig från sin uppväxt och kan inte ändras genom något politiskt beslut. 

Men i all ödmjukhet så är detta inte helt enkelt utan det finns nog olika definitioner på detta. Men Region Gävleborgs värdegrund är i alla fall de ordpar som togs fram 2011 som vi fortfarande använder.

Kulturen ska vara fri men inte gratis

 Nu har kulturvänstern börjat med drevet mot oss moderater och andra som vill ta ansvar för regionen. När den nya majoriteten nu är valda och snart tillträder så förfaras vissa på vänsterkanten att det är vi moderater och Sverigedemokrater som sitter på ordförandeposter. 

Jag kan lugna både Jennie Wennberg och Fredrik Björkman att kulturen är inte hotad för att det nu är andra som styr. 

Vi moderater anser att kulturen ska vara fri, det ska vara fritt för våra konstutövare att skapa och bedriva kulturverksamhet. Vi anser dock att man som vuxen kan betala mer för sina kulturupplevelser. Detta får såklart Jennie Wennberg att gå i taket, hur ska alla kunna ha råd att gå på en konsert på konserthuset. 

Går man in och söker på biljetter på konserthuset så kan man se att en biljett för att lyssna på Gävle symfoniorkesters jubileumkonsert kostar 300kr Man kan även lyssna på en kortare föreställning med symfoniorkestern med Kungliga Högskolan för endast 50kr. Väljer man däremot att gå på en annan föreställning ex. The Boppers så kostar den 740kr att gå på. 

Varför är man beredd att betala 740kr för att se och lyssna på Boppers men bara 300kr för att se vår fantastiska symfoniorkester? Jag tror inte kulturen går under om även symfoniorkestern tar mer betalt.

Tittar man sedan på vår andra institutioner ex. Folkteatern så har den en föreställning som heter ”Saker vi äter när ingen ser på”. Den kostar 100kr att gå på. Väljer du däremot i grannfastigheten Gävle Teater kan man gå på en föreställning ”Tre lite äldre systrar” och då betalar man 290kr för en föreställning. Hur kommer det sig att man är beredd att betala nästan tre gånger mer på Gävle teater än på folkteatern. Jag förstår att detta bara ett par exempel men det visar ändå på att något går att göra.

Så kulturen kommer inte dö ut om man tar lite mer betalt, däremot så kan kulturen bli mer självständig och mer oberoende av offentliga medel. För den som läst Kulturplanen från det rödgröna gänget i regionen så ser man att det finns mycket detaljstyrning i planen. 

Idag presenterade den nya regionmajoriteten sin budget

 Så händer det, efter 103 år, den nya moderatledda regionmajoriteten presenterade sin budget. Vi fyra partier gjorde det tillsammans där vi lyfte fram de prioriteringar vi kommer göra under de kommande åren.

Den ekonomiska utmaningen är stor. Vi vet att inflationen har rusat i höjden, räntorna lika så. Detta innebär att våra kostnader ökar kraftigt, framförallt för våra pensioner. Detta sammantaget gör att vi inte kommer klara en budget i balans, vilket ingen region gör. Däremot så kommer vi frigöra de medel som finns och satsa på vården och våra medarbetare. 

För att kunna få saker och ting gjort krävs ett tydligt ledarskap. Vi har alla fyra gått till val på ett nytt närvarande, engagerat och lyssnande ledarskap vilket är något vi kommer praktisera. Men vi kommer även vara tydliga med det vi vill uppnå, vilka insatser vi vill att man gör och sedan följa upp att det som är beslutat blir gjort och att vi uppnår de mål vi satt upp.

Vissa undrar varför inte allt vi sagt ska göras finns med i budgeten. Men vi har nu gjort en budget som pekar ut färdriktningen de kommande åren. Till detta kommer vi prioritera i respektive budget vad som ska göras respektive år. Så 2023 har vi gett en rad uppdrag som ska genomföras:

• Fördjupad psykiatriutredning
• Översyn av den centrala administrationen
• Dialog kring hur intäkterna inom kulturen kan öka
• Revidering av Hälsovalshandboken
• Översyn lönestruktur
• Ny upphandlingsstrategi med fokus på närproducerat och beredskap
• Trygghetsatsningar för vårdens medarbetare och inom kollektivtrafiken
• Återinför reklam på/i bussar och tåg
• Vi tar även bort avgiften för spårsäkring vid våldtäkt, vilket har rapporterats om en del i media

Under de kommande åren kommer vi justera på den långsiktiga planen men också lägga nya uppdrag som ska genomföras. Vi är engagerad och dedikerade till att göra Gävleborg och regionen bättre. Vi har fokus på vårdens medarbetare och att få en sjukvård i världsklass. 

Imorgon beslutar regionstyrelsen om vilket av dessa förslag man vill se och nästa vecka fastställer fullmäktige budget för nästa år.