Idag kunde vi läsa i tidningen om att man nu har startat sprutbytesverksamheten eller lågtröskelmottagning som det numer heter.
Från början var tanken att man skulle erbjuda nya rena sprutor till våra narkomaner, man lämnar in en använd spruta och får en ren tillbaks. Detta för att minska smittspridningen av hepatit och Hiv bland våra narkomaner. Sedan har man ändrat syftet till att vara en mottagning dit man lockar narkomaner med rena sprutor men att man där ska få en sådan kontakt att man får dem att sluta missbruka.
Att vi gör det vi kan för att minska missbruket i länet är såklart bra men frågan vi ställt oss är om detta verkligen ger de effekter man påstår. Vi har under de år detta har diskuterat efterfrågat underlag som stödjer deras påstående och förhoppningar, men vi har ännu inte sett några sådana. Därför är vi moderater i Gävleborg emot att sådan verksamhet startas. Vi hade hellre sett att vi jobbar med uppsökande verksamhet och försöka hjälpa dem mer på plats där de faktiskt håller till.
Vi har idag ca 200 sprutnarkomaner i länet. Långt ifrån alla bor i Gävle så man förväntar sig att de som finns i andra delar av länet ska ta X-tåget/bussen till Gävle för där få sprutor och man ska då med hjälp av samtal komma på bättre tankar och sluta missbruka.
Jag tror det är en naiv inställning. Jag tror inte de kommer åka till Gävle, men det får utvärderingen visa. När man nu startat så är det 15 personer som har sökt sig till mottagningen och går regelbundet, enligt artikeln blir det alltså en person per dag som dyker upp där. Hade det inte varit bättre om dessa medarbetare tillsammans med kommunerna jobbat med uppsökande verksamhet.
Jag tror inte heller att man kommer minska smittspridningen av hepatit särskilt mycket. Hur många av dessa 15 har hepatit eller HIV som man kan undvika? Detta för uppföljningen visa.
Sedan ska man få dessa 15 att sluta missbruka. Eftersom ingen har kunnat visa hur många man fått att sluta på andra håll i landet så antar jag att det inte riktigt händer. Men även detta får uppföljningen visa.
Detta har alltså drivits igenom av rent ideologiska skäl utan tydligt vetenskapligt stöd som visar att detta ger de effekter som de påstår. I vanliga fall jobbar vi med sjukvård som har vetenskapligt stöd eller beprövad erfarenhet. Men här kan man alltså inte påvisa något sådant.
Sedan är denna fråga, som jag skrivit tidigare, en fråga som splittrar alla partier. Så det finns även moderater i Gävleborg och i övriga landet som är för detta. Vi har såklart även diskussioner med dem. Men Moderaterna i Gävleborg har ändå landat in i att vi inte är för detta så länge man inte kan påvisa att det faktiskt har de effekter man vill uppnå. Ska det dessutom göras så vill vi inte att den förläggs granne med en gymnasieskola. För risken är om detta blir populär verksamhet så kan det samla missbrukare kring denna verksamhet och då bör den inte vara vid skolan.
Vi vill att man istället ska ha uppsökande verksamhet. Sök upp dessa människor i sin miljö där de är och försök där hjälpa dem. För ingen vill att de inte ska få hjälp.
Nästa steg i detta arbete kommer vara att man ska inrätta s.k. brukarrum/fixrum. Det är en verksamhet där man ska kunna injicera sina droger på ett tryggt sätt. Vad blir steget efter det, fria droger till våra narkomaner?
För det första bör du använda ett uppdaterat vokabulär, att använda narkoman är väldigt marginaliserande. Använd personer med substansbrukssyndrom
SvaraRaderaSen är huvudsyftet med sprututbyten att vara en smittskyddsåtgärd. Det handlar inte om att locka till sig personer med substansbrukssyndrom. Däremot skall sprututbyten motivera och kunna guida till rätt hjälp med substansbruket. Verksamhet för sprututbyte | IVO.se
Att personer inte skulle ta sig till Gävle är en helt felaktig uppfattning då över 50 personer från region Gävleborg tidigare tagit sig hela vägen till Uppsalas sprututbyte. Innan sprututbytet i Gävle öppnade.
Att endast 15 personer kommit till mottagningen är inte så konstigt då det tar tid för en verksamhet att etablera sig och skapa förtroende.
Ang Hepatit C och HIV, Har de flesta sprututbyten i landet fina resultat. Region Uppsalas Sprututbyte har i Region Uppsala fångat upp dem som är svårast att nå för behandling och behandlat över 100 patienter med Hepatit C. Jag ser ingen anledning till att Gävle inte skulle kunna lyckas med samma sak
Det finns flera rapporter som visar att sprututbyten minskar blodburen smitta hos patienter som går på sprututbyte
Socialstyrelsen: Forskningen visar att sprutbyte är effektivt | SvD Debatt
Vidare rekommenderar jag dig att läsa "Från delar till helhet
En reform för samordnande, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet"
Från delar till helhet. En reform för samordnade , behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet, SOU 2021:93 (regeringen.se)
Man har i Gävleborg haft två syftet över tid. Först var det smittskyddsargumentet men efter ett tag så var huvudsyftet att fånga upp dessa och få dem att slutta missbruka. Nu hävdar man igen att det bara är smittskyddsfråga. Måste säga att det är ytterst märkligt.
SvaraRaderaVi har under flera år försökt få fram underlag på hur många man kan få in på dessa mottagningar och hur många som har smitta som man kan undvika att de får det igen. Det har man aldrig kunnat påvisa, utan man påstår saker utan entydigt underlag. Vi har fått muntlig information om antalet och då blev beräkning att det är ytterst få som kommer bli smittfria till en väldigt hög kostnad.
Samma sak med argumentet att man ska få dessa från missbruket, vilket alltid måste vara ett av målen. Det har man inte heller kunnat svara på eller visat på underlag som påvisar att detta fungerar som man påstår.
Lyssnar man däremot på f.d. missbrukare så är många emot detta. De som vet hur missbrukarna tänker är tydliga med att när man väl injicerar så tänker man inte på huruvida sprutan är ren eller inte utan man vill bara få kicken. Denna fråga är väldigt laddad och det känns som att det är ytterst svårt att föra en seriös dialog vilket jag beklagar. Som jag tidigare har skrivit så är jag inte låst i någon position men kräver tydliga bevis att detta ger de effekter man påstår. Läser man SOU så fås det inte heller något direkt stöd utan känns som en partsinlaga. Nästa steg i detta arbete blir dessutom brukarrum och steget därefter är att legalisera drogerna, vilket är en väg jag absolut inte vill gå. Därför ska man vara väldigt skeptisk att ta steg som rör oss åt det hållet.
Om sedan missbrukarna från Hälsingland kommer sätta sig på X-tågen till Gävle för att byta sina sprutor, där man för övrigt kommer dela ut fler sprutor än man får in, återstår att se. Jag hade hellre sett en mobil lösning där man söker upp dessa personer och försöker hjälpa dem, men det sa man nej till(nu verkar man ha ändrat sig vilket i sig är bra i så fall).
Att sluta använda droger tar tid, där finns ingen quick fix. Varför skulle det inte vara bättre att dom personerna som kommer dit använder vad man vet är rena, nya och sterila verktyg istället för att dom använder gamla sprutor och verktyg, delar sprutor osv. och riskerar att drabbas av hepatit, hiv osv? Du får inte en person som lider av beroendesjukdomen att sluta genom det du föreslår, dom kommer att ta sina droger ändå, men med mycket större risker för att drabbas av det jag nämnde tidigare. Det du föreslår är ingen lösning, det bidrar bara till mer lidande hos en grupp som lider nåt fruktansvärt ändå på ett sätt du inte kan föreställa dig. Jag vet, för jag brukade vara en av dom. Jag gick på sprututbytet i ett halvår och personalen som jobbar där är fantastisk. Sedan kom en dag när det var torka i stan och det höll I sig i nästan en vecka. Jag jagade allt med en gnutta morfin i sig för att helt enkelt överleva. För att göra en lång historia kort så gick jag till sprututbytet, bad om hjälp för då hade jag fått nog (och som du vet eller borde veta så är viljan hos en beroende att sluta använda väldigt flyktig och personen måste fångas upp och ges hjälp och stöd så fort som möjligt för nästa dag kanske motivationen man kände är borta och då har man missat möjligheten som fanns där) och dom hjälpte mig att kontakta Beroendecentrum där jag fick tid hos en läkare och sedan var bollen i rullning. Sedan, efter en tid så fick jag börja gå på Laro och tar nu buprenorfin. Nu har jag nästan tre års nykterhet, jag har ett deltidsjobb på 75% och en egen lägenhet (vilket fortfarande känns som ett mirakel efter att ha levt flera år på gatan) och jag,är en del av samhället. En produktiv medborgare som betalar skatt. Är det inte dit vi vill nå? Och om du inte tror mig, välj tid och plats så kan jag komma och visa mina armar som är fulla med ärr.
SvaraRadera