Jag har tidigare varit kritisk till flytten av hudmottagning och reumatologen till det nya Tullhuset på Gävle Strand. Jag har även riktat stark kritik till den planerade flytt av ögon till Södertull, men just denna flytt har man nu stoppat.
Att flytta ut sjukhusverksamhet lite här och där i Gävle känns ytterst märkligt. Man slår sönder den sammanhållande vården som ändå kan bedrivas på ett sjukhus där exempelvis som patient kan göra flera besök när man ändå är där. Eller om man är på en mottagning och man hittar ett annat problem så kan man bara gå förbi och se ifall de kan hjälpa till. Jag har själv haft nytta av det när jag varit med ett av mina barn på barnkliniken och vi ”passade på” att kolla en sak på ögonmottagning som ligger i närheten.
Detta var en av de få saker man lärde sig när man var på besök på Kaiser Permanente i Kalifornien, USA. Där jobbade man med att se helheten och ta hand om alla problem samtidigt, detta för att minimera patientens antal besök i vården men också att jobba effektivare. Det verkar som det lilla man lärde sig nu är helt bortglömt.
Nu reagerar även patienter och anhöriga över flytten av reumatologen med kritiken att man inte kan samordna besöken längre. Dessutom tycker man det är svårare att ta sig till Tullhuset.
Att man inte lyssnar på oppositionen hör väl till, beror säker på politisk prestige. Men att man inte lyssnar på patienterna som drabbas av deras beslut är anmärkningsvärt.
Motivet till flytten har varit att det är en del av ”god och nära vård” som nu ska implementeras. Att vården nu ska bli god det är bra, även om jag tror att den var det innan. Men på vilket sätt vården blir närmare när man gör den mer otillgänglig är helt obegripligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar