Ökad administration på bekostnad av sjukvården

Regionen och sjukvården står inför stora utmaningar. Förutom att vi står inför ett pandemiutbrott så har vi lite mer långsiktiga och strukturella problem. Ekonomin är hårt ansträngd där vi förra året gjordes ett underskott på nästan 300mnkr i våra verksamheter. Samtidigt har man genomfört sparåtgärder som ska ge 600mnkr i besparingar, hur mycket av det som blivit av vet vi visserligen inte än.

Till detta så har vi problem att rekrytera vårdpersonal och de kommande åren kommer pensionsavgångarna att öka. Vad gör då den styrande majoriteten i dessa utmanande tider. Man väljer att kraftigt öka administrationen, såväl både den inom sjukvården men också den inom den centrala administrationen.

Tittar vi på utvecklingen under de senaste åren kan vi se att vi ökat antalet anställda inom vården men vi ser också att den administrativa personalen ökar mycket mer.

Sjukvårdspersonal ökar mellan 2018 och 2020 med 10% medan den administrativa personalen ökar med 14%. Ser vi skillnaden bara mellan oktober 2019 och 2018 så ökar den administrativa personalen dubbelt så mycket procentuellt som sjukvårdspersonalen.

Eftersom vi vill minska antalet inhyrd personal och ersätta med anställd så kan det förklara ökningen av sjukvårdspersonalen men då blir ökningen av de administrativ ännu mer iögonfallande.

Bryter man sedan ner på olika enheter så blir det ännu mer anmärkningsvärt.

• Komunikationsavdelning +3,6% (+1 personer)
• Regional utveckling +113% (+17 personer)
• Regionstab +15% (+7 personer)
• Sjukvårdsledning +267% (+8 personer)

Samtidigt har regionledningen krympt med 44%  (minskat med 4 personer) vilket är positivt.

Att hålla ned antalet administratörer är viktigt samtidigt så ska inte vårdpersonalen göra det administrativa jobbet i stället. Därför är det viktigt att vi försöker se över vilka administrativa uppgifter som måste göras och vad vi kan ta bort helt enkelt. Vi måste alltid ha fokus på vad som är nytta för vården och patienten.