Yttrandefrihet och god ton, vart går gränsen för vad man får säga i en offentlig debatt innan någon reagerar

I veckan hade vi Regionfullmäktige där vi diskuterade många viktiga frågor. Bl.a. hanterade vi frågan om de besparingar på över 500mnkr som regionen ska genomföra. Vi hanterade även frågan om att man vill begränsa barn och ungdomars rätt att söka privata vårdgivare. Tyvärr så var det inte dessa frågor som kommer kommas ihåg från fullmäktige.

Det är istället det som händer när en ledamot från vänsterpartiet går upp i frågan om ägardirektiv till Almi och börjar hålla föredrag om ett annat partis historia och kallar dem för fascister och nazister. För mig blir det helt naturligt att reagera och för det första försöker göra ordföranden uppmärksam på att ledamoten helt kommit bort från ämnet. Ordföranden reagera inte och verkar inte ens lyssna på vad som sägs. Jag går då fram till ordföranden för att få honom att lyssna.

Ni kan se inlägget här:

Ordföranden väljer att inte påtala för ledamoten att hålla sig till ämnet utan gör en annan bedömning än vad jag gjorde, vilket han har rätt att göra. Jag har fått kritik för att jag reagerade vilket jag inte förstår. Om någon inte kan bete sig så tycker nog jag att man bör reagera, men tydligen inte majoriteten i regionen.

Det som gör det hela märkligare är att majoritetens regionråd och ordföranden i fullmäktige tar sig själv friheten att avbryta andra och tjoa från bänkraderna när de så själva vill. Jag tog fram en del klipp från fullmäktige i april när de gjorde det.

Se hur min regionrådskollega blir avbruten av det centerpartiska regionrådet och fullmäktige ordförande:

Se också hur majoritetens regionråd avbryter mig under ett inlägg:

För mig är det helt oacceptabelt att ledamöter i talarstolen inte kan bete sig utan tillåts kränka andra personer. Jag har tidigare reagerat över sådant agerande bl.a. i Gävle kommunfullmäktige där jag var ordförande under några år. Där påtalade jag för alla som använde epitet på andra partier som de själva inte vill ha att det inte är okej att uttrycka sig. Allt för att skapa en god och saklig debatt. Vi lyckades i Gävle få till detta och alla verkade vara nöjda över den ordningen.

Jag tycker, och kommer påpeka för andra, att jag tycker vi ska behandla varandra med respekt. Vi ska debattera sakfrågor och den ska vara tuff. Vi ska däremot inte kalla andra personer för olika saker som de själva inte vill bli kallade. Att då kalla någon, eller dess parti, för fascister, nazister eller kommunister(förutom för dem som vill bli kallade något av destta) är inte okej. Jag försöker hela tiden leva efter devisen att behandla andra som man jag själv vill bli behandlad. Sedan kan väl jag också gå över gränsen någon gång och då har jag betett personen i fråga om ursäkt.

Jag kan konstatera att majoriteten lyckades med sin strategi under fullmäktige i veckan. Istället för att ha fokus på sakfrågor och den debatten så väljer de att köra fram en person som för fram massor av förolämpningar helt utanför ämnet som debatterades som tar allt fokus. Istället för att media rapporterar om deras misslyckanden så handlar rapporteringen mer av vem som kastade skit på vem och varför jag reagerade.

Jag hoppas att majoritetens företrädare tänker till över vilket debattklimat man vill ha. Eller är man så desperata och inte vill ta debatten om sakfrågor å man gör vad som helst för att flytta fokus. Ja hoppas att man gör det första.