Det politiska arbetet har förändrats genom årens lopp. Tidigare läste alla papperstidningen och kollade på SVTs nyheter varje dag kl 1930. Man lyssnade på radions nyheter på de få kanaler som fanns.
Idag ser medielandskapet helt annorlunda ut. Allt färre läser papperstidningen, antar att även tittandet på rapport kl 1930 minskar och vi har fler radiokanaler att lyssna på. Till detta har webbsidor och sociala medier kommit. Där kan alla skriva vad man tycker och tänker och alla kan läsa det utan att någon säkerställer fakta eller en bra ton. De traditionella medierna har flyttat allt mer av sitt arbete till webben och till de sociala medierna. Och allt blandas i en härlig röra.
Ett problem blir då att människor har svårt att skilja på vad som är sant och inte. Fakta har tenderat att bli allt mer tyckanden vilket är skadligt för samhället. Om man lägger fram fakta så kan man bemötas med att, ”tycker du ja”. Samtidigt som man lyfter fram andra länkar och tar dessa för fakta.
Här har bl.a. de s.k. rasistsiterna eller alternativa media kommit stort. Där tar man riktiga nyheter och gör om dem med en politisk vinkling för att skapa motsättningar i samhället. Främmande makt har också insett detta och använder det flitigt för att undergräva vår demokrati, och man måste säga att de gjort det med stor framgång. Detta sker överallt i världen och inte bara här hos oss.
Därför måste vi som är aktiva i samhällsdebatten vara noga med vad man länkar och vilka referenser man har. Att sprida och länka till de s.k. rasistsiterna är något som vi seriösa politiker och debattörer måste hålla oss borta ifrån.
Sedan så har vi det politiska samtalet och där har det skett stora förändringar genom åren. För att sticka ut och få spridning så har man skruvat upp tonläget till en sådan grad att jag känner att nu får det räcka. Att argumentera och debattera är bra och det ska vi göra men vi ska inte kalla varandra för det ena och det andra. Nu har det gått så långt så att människor känner sig hotade av olika grupperingar beroende vad man skriver på sociala medier.
Detta är inte något som bara ena sidan i det politiska landskapet använder utan det kommer från alla håll. Så mina partikamrater är inte bättre än någon annan. Jag vill däremot att vi moderater ska hålla en bra ton och vara just de vuxna i rummet, vara föredömen helt enkelt. Vi ska såklart inte göra avkall på vårt kritisk granskande och vi får inte ducka i debatten. Men det man inte kan säga till en person mellan fyra ögon ska man inte heller skriva på Twitter, Facebook eller någon annan stans.
Till detta krävs också att vi håller koll på våra sociala medier så ingen annan använder våra kanaler för att sprida lögner eller kränka andra människor. Att då moderera sin Facebook exempelvis är oerhört viktigt, man kan inte skylla på att andra får stå till svars för sitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar