Praktik på Länsrehab, Sandviken sjukhus

I går spenderade jag dagen på regionens rehabenhet på Sandviken sjukhus. Det är den enhet vi har i länet som ger våra länsinvånare intensivrehabilitering. Det är för det mesta strokepatienter som får komma dit för en intensiv period av träning och hjälp att komma tillbaks efter en stroke. Det handlar om att man ser hela patienten och hjälper till med den första träningen, hjälp att klara av vardagen och även psykosocial stöd till patient och familj.

Jag brukar vara med inom våra verksamheter och praktisera/hospitera/askultera, finns flera namn på samma sak, och det innebär att jag går med någon/några medarbetare under ett arbetspass och får se hur de arbetar.

Det var en fullspäckad dag med mycket bra samtal och information. Jag fick även möjlighet att vara med många olika yrkesgrupper där de tränade med patienter och berättade om sitt arbete. Det är många medarbetare och yrkesgrupper som jobbar där och som gör ett fantastiskt med patienterna. Många patienter är där i flera veckor vilket gör att de får en särskild relation och de kan se vilken skillnad de gör för dem. Extra kul var att vara med och se hur man direkt jobbade med några av patienterna. Vilken lycka det är att se när man genom träning lyckas ställa sig upp för första gången eller hur man går igenom en nyinskriven patient där man testar rörlighet för att kunna göra en rehabiliteringsplan.

En av de patienter jag fick träffa hade haft en stroke och blivit i stort sett helt återställd fysiskt men hade fortfarande det dolda handikappet hjärntrötthet. Det innebär att hjärnan inte kan ta in alla intryck och sortera och man blir väldigt trött efter en kort stund. Detta är något som det pratas väldigt lite om i samhället och det finns mycket okunskap om detta, både hos anhöriga och personal på försäkringskassan eller inom vården. Jag fick bl.a. vara med när ett hjärntrötthetstest gjordes på en patient efter några veckors rehabilitering och träning. Jag verkligen såg hur jobbigt det var att genomföra ganska enkelt test där finmotoriken testades. Vi behöver verkligen sprida med kunskap om detta handikapp, så vi runt om kring förstår när någon blir trött eller att man inte orkar med tempot i dagens samhälle.

Det var en helt fantastisk dag med mycket glädje och väldigt professionell personal och härliga patienter som fick en individanpassad träning och det syns att de gör skillnad för människor på riktigt. Tyvärr så finns det större behov än vad regionen kan erbjuda, vilket bekräftades. Jag träffar ofta patienter och anhöriga som beskriver hur bra denna verksamhet är men tyvärr så hör jag också patienter som inte får komma dit utan måste vänta länge om de ens ges möjlighet att komma dit. Vi moderater har tidigare föreslagit att antalet vårdplatser ska utökas men vi har ännu inte fått något gehör för det.

Tack alla på Länsrehab avd 70 på Sandvikens sjukhus, ni gör ett fantastiskt arbete!