Den (s)juka vården

Vi har i internationella jämförelser en mycket bra sjukvård i Sverige. Vi har fantastiska medarbetare och politiskt är vi överens om mycket, t.ex att den ska vara offentligt finansierad via skatten.  Som moderat sjukvårdspolitiker känner jag däremot en stor oro inför sjukvårdens framtid. Vart är vår sjukvård i landet/länet på väg?

Vården måste utformas utifrån de behov våra länsinvånare har. Antalet vårdplatser på sjukhusen ska kopplas till behov och inget annat, men tyvärr ser vi att antalet vårdplatser minskar i fortsatt hög takt. Nu senast är det Strokeavdelningen som ska halvera sina vårdplatser, igen.  Vi vet att strokevården ska drivas på särskilda avdelningar avsedda för strokepatienter för att upprätthålla en hög kvalité och patientsäker vård – men ändå väljer man att stänga vårdplatser.

Antalet strokepatienter kommer såklart inte minska bara för att antalet vårdplatser gör det. Inför sommaren minskade Region Gävleborg antalet vårdplatser på Strokenheten på Gävle sjukhus från 24 till 16, och nu pratar man om att ytterligare 8 vårdplatser ska bort under hösten. Redan idag är det i snitt 3 överbeläggningar på denna avdelning. Vart ska dessa patienter ta vägen när ytterligare platser försvinner? Vi måste få stopp på denna sjukvårdsslakt.

Anledningen till dessa åtgärder är att man har svårt att bemanna avdelningarna och den främsta orsaken till det är att medarbetare flyr Regionen som arbetsgivare och att man inte lyckas med nyrekryteringar. Personalbristen gör att de som väljer att stanna kvar får slita ännu hårdare och att man till slut stänger vårdplatser. För att vara en bra arbetsgivare så måste vi lyssna på våra medarbetare och förbättra deras arbetsmiljö så att de trivs på jobbet. Vi måste även lyssna på de medarbetare som tyvärr väljer att sluta. Vad är anledningen till att de lämnar och vad kan vi göra för att de ska komma tillbaka. Varje medarbetare som slutar inom vården är en förlust för patienten.

Den politiska ledningen verkar tyvärr inte bry sig, utan skyller helt ifrån sig. Vi moderater tar däremot det som nu händer på mycket stort allvar och gör det vi kan för att förbättra situationen. Redan för ett par år sedan var vi i kontakt med läkare som då valde att sluta. I år har vi, förutom läkare, även kontaktat sjuksköterskor som slutat.  Anledningen till varför de slutar är tydlig, man har inte förtroende för Regionen som arbetsgivare.

Det krävs aktiva insatser nu! Om vi låter utvecklingen fortsätta som den gör nu, så har vi snart ingen sjukvård kvar.