Det som egentligen hände var
Jag tillträdde som oppositionsledare augusti 2008. Vi i oppositionen hade tidigare gjort gemensam budget under ett par års tid och var mycket nära att ta makten 2006. Men december 2008 inför budget 2009 ville centerpartiet inte längre göra gemensam budget utan vi valde att alla oppositionspartier valde att göra egna budgetalternativ. Vi moderater gjorde ett genomgående arbete och vi hade bl.a. med att Bollnäs sjukhus skulle upphandlas, detta för att skapa en bra referens på en annan driftsform och vi var säkra på att en sådan upphandling skulle förtydliga uppdraget och spara pengar åt landstinget. Centerpartiet hade inte med någon upphandling i sin egen budget, man ville istället flytta verksamhet från Bollnäs sjukhus! Som tur var fick de inte gehör i detta när vi gjorde vår gemensamma budget.
Den dåvarande majoriteten (s-v-mp) hade ett mandats övervikt mot oss i oppositionen (m-fp-kd-svg) och när en miljöpartist valde att hoppa av partiet så hade inte längre majoriteten egen majoritet. I den styrande majoritetens budget fanns en skattehöjning med vilket vi moderater inte hade. När vi hade beslutat om skattesatsen i fullmäktige i november 2008 så valde vi i oppositionen att återremittera resten av budgeten för att på så sätt arbeta fram en gemensam budget med den nya skattesatsen. Nu efteråt har vi förstått varför centern helt plötsligt ville göra en gemensam budget, de ville fälla majoriteten och sedan byta sida och gå ihop med sossarna. Vid nästa fullmäktige vann oppositionens gemensamma budget med majoritetens skattehöjning och i den budgeten fanns vårt moderata förslag om upphandling av Bollnäs sjukhus.
Efter det följde en tid som var orolig, vi kunde snabbt konstatera att centern inte var intresserad av en borgerlig ledning utan valde att gå ihop med s och mp.
På första landstingsstyrelsen när vår budget hade vunnit så började vi diskutera upphandlingen av Bollnäs sjukhus, man var väldigt bitter från sossarna och ifrågasatte vad vi höll på med. De påstod att det minsann inte gick att upphandla ett sjukhus på det sättet.
Efter förhandlingarna var klara mellan s,c,mp så gjorde man en reviderad budget, d.v.s. man rev upp de förslag som fullmäktige redan hade beslutat. Man valde att INTE riva upp upphandlingen av Bollnäs sjukhus, det fanns faktiskt en majoritet för att genomföra den upphandlingen. Ett icke beslut kan aldrig ses som ett beslut vilket dagens ledning vill göra sken av.
Vi började då processen med upphandlingen och mycket tid gick åt att ta reda på vad som gjordes på sjukhuset. Vi kunde konstatera att sossarna hade noll koll på vad som gjordes där, bara av den anledningen var en upphandling bra.
När underlagen arbetades fram så var det landstingsstyrelsens presidium som arbetade med underlagen för att hitta en överenskommelse med bred majoritet och en långsiktighet som skulle klara av olika politiska majoriteter. Det var alltså vi moderater som förhandlande med sossarna om upphandlingen, t.o.m. centern ville att vi skulle genomföra den för de insåg att de själva inte skulle klara av det.
Ett par viktiga saker som vi kunde stoppa var:
- Man ville ställa krav på att entreprenören skulle ha miljardomsättning på sjukhus och driva ett sjukhus i samma storlek.
- Vi fick ett så långt avtal som möjligt d.v.s. 5+2+2 år.
- De ville även ha en klausul att upphäva avtalet om det fattades politiskt beslut om driftsformer
- Vi fick även in möjligheten för en entreprenör att ta in andra patienter på sjukhuset
- Man ville även kunna flytta volymer på sjukhuset men det lyckades vi begränsa
Så i mars 2010 var underlagen klara och allt gick ut på upphandling. Vid upphandling är det viktigt att alla intressenter som eventuellt lägger anbud behandlas lika och att processen är transperent. Tyvärr blev det strul vid en del frågor och man svarade fel om huruvida landstinget kunde upphäva avtalet vilket innebar att upphandlingen senare överklagades och vi fick göra om upphandlingen. Risken var överhängande att man då skulle välja att avbryta upphandlingen bara ett par månader före valet var inte politiskt möjligt.
Därför valde man att genomföra upphandlingen på nytt och i mars 2011 var den nya tilldelningen klar och Aleris fick uppdraget. Även denna gång överklagades upphandlingen men efter en förlikning och uppköp av vårdverksamhet så drogs överklagan tillbaks och Aleris kunde april 2012 ta över verksamheten till en kostnad som var 13% lägre än vad landstinget hade för samma verksamhet.
Bollnäs sjukhus var ett fantastiskt sjukhus och ett av landets mest populära sjukhus även innan upphandlingen. Nu tog Aleris över och lyckades förvalta och utveckla detta fantastiska sjukhus på ett föredömligt sätt. De slipper Regionens tunga ledarskapsok och kan jobba på ett helt annat sätt med ett närvarande ledarskap och engagerade medarbetare, vilket nu ger framgångar.
Det är synd att inte Dagens Samhälle hörde av sig och fick ”den rätta bilden” men de gör nog som så många andra gör d.v.s. tror på vad sossarna säger, men det har jag lärt mig att de drar sig inte för att vrida på sanningen och till och med medvetet villseleda för att vinna politiska poänger.
Vi får se hur framtiden blir för sjukhuset. Det som oroar mig nu är att avtalet löper ut 2020 och då kan den eventuella nya Regionledningen i storregionen Svealand välja att inte förnya avtalet och vips så har man lagt ned sjukhuset utan att fatta något beslut. Vi vet att sossarna (i alla fall deras minister) vill minska ned antalet sjukhus och varför inte lägga ned ett sjukhus som försvinner av sig själv 2020. Tyvärr är hela upplägget med storregioner att säkra sossarnas maktinnehav för överskådlig framtid, men vi moderater kommer göra allt vi kan för att rädda Bollnäs sjukhus och rädda Gävleborgarna från socialisterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar