Några dagar i vänorten Jurmala

Invigningsparad för sommarsäsongen
i Jurmala under Svenskdagarna
 

Jag har i några dagar varit i Gävles vänort Jurmala i Lettland. Det är en av Gävles fyra vänorter i Europa. Det var 25 års jubileum av vänortsarbetet mellan Jurmala och Gävle som vi nu kunde uppmärksamma. Samarbetet började i samband med den Lettiska frigörelsen från Sovjet och samarbetet handlade först till en börja om hjälpa till med hjälpsändningar och sedan har samarbetet utvecklats men har under de senaste året runnit ut i sanden. Jag var inbjuden i egenskap som kommunfullmäktiges ordförande för att vara med och fira Svenskdagarna i Jurmala och deras invigningsfestival av sommarsäsongen.

Renovering av Kemeri Sanatorium
pågår

I samband med detta satt vi ned med dem och resonerade kring gemensamma utmaningar och vilka områden vi kan samarbeta kring. Exempelvis visade man på hur man kan arbeta med karriärcoachning av elever/studenter, reden i årskurs 1 arbetar man strukturerat med att eleverna ska börja fundera på vad vill hålla på med i framtiden sedan fortsätter detta strukturerade arbetssätt tills man lämnar gymnasiet. Det var även intressant att lyssna på hur man ser på stadsutveckling. Jurmala är en stad på ca 60000 invånare men har fortarande en väldigt grön stad med mycket grönområden och skogar mitt inne i staden. Frågan de ställer sig är hur man kan exploatera staden utan att förstöra deras unika gröna områden och fantastiska natur, här tror jag att Gävle och Jurmala har något att lära sig av varandra. Vi deltog även i delar av programmet man hade under Svenskdagarna tillsammans med den Svenska.

Baltic Beach Hotell innan renovering

Syftet med Vänorter är att ha ett ömsesidigt långsiktigt utbyte mellan våra kommuner. Ibland arbetar man lite mer intensivt och ibland lite mindre. Att hitta samarbeten i det vanliga arbetet i kommunerna tror jag är en framgångsfaktor.

I September kommer Jurmala till Gävle för motsvarande besök och då ska vi igenom Gävles utmaningar mer i detalj och sedan se hur vi går vidare i det återuppstartade samarbetet.

Försämras tillgängligheten till ambulanser i Gävleborg

Idag får vi då höra på radion det vi befarat. Man kommer att ställa ambulanser p.g.a. personalbristen inom ambulanssjukvården. Självklart medger inte regionen att det beror på att över 40(av 200) medarbetaera har sagt upp sig utan att det finns en överkapacitet under sommaren.

Vi har ända sedan förslaget om att införa jour presenterades befarat att det kommer påverka patientsäkerheten och tillgängligheten på ambulanser. Detta har det skrivits mycket om i media och det är vida känt i landet att Gävleborgs ambulanssjukvård är i kris. Istället för att erkänna problemet och göra rätt insatser har man gång på gång gjort helt fel saker och förvärrat situationen, nya ambulanschefen gjorde sig osams med hela yrkerskåren vid första mediaintervjun. Man har hänvisat till konsultambulansöverläkare, som haft dubbla eller trippla uppdrag och inte funnits på plats. Man har gång på gång förnekat antalet som slutat men siffran har växt hela tiden. Man har först hävdat att det inte är en politisk fråga och sedan fattat politiska beslut och icke beslut om att inte riva upp beslutet.

När man nu väljer att ställa ambulanser(4 av 5 dagbilar i Hälsingland, 1 av 3 nattambulanser i Ljusdal  2 nattambulanser i Gästrikland) med motivering att det finns en överkapacitet så känner jag att man har mycket att bevisa. Om det nu är så hur kommer det sig att man inte sett detta tidigare, är det bara en slump att man kommer på detta när 20% av medarbetarna sagt upp sig? Om man gör denna förändring så efterfrågar jag en riskanalys av konsekvenserna och hur det påverkar tillgängligheten. För det värsta som kan hända är att en patient i behov av akuta insatser inte får hjälp.

Imorgon har vi regionstyrelsen och jag förväntar mig att man kommer att redovisa bra underlag för detta beslut.

Jag är mycket orolig över den verklighetsfrånvända inställning den politiska ledningen har i regionen. När våra medarbare säger att det finns problem kan man inte ignorera dem. Man ska istället ta det på största allvar och lyssna in deras oro försöka hitta lösningar.

Nu är den moderata Regionbudgeten klar.

Idag offentliggjorde vi moderater vår budget i Region Gävleborg för 2017. Vi har under ett par månader arbetat med att ta fram en heltäckande budget för att visa på alternativ till majoritetens. Den kommer såklart inte gå igenom, om det inte blir flera avhopp från majoriteten, men det är viktigt för demokratin att det alltid finns tydliga alternativ.

Vi väljer att fortsätta på den inslagna vägen att prioritera våra patienter och sjukvården.

Vi prioriterar även detta år att öka förtroendet för Region Gävleborg. Vi kan se att våra medarbetare och patienter känner allt mindre förtroende för regionen och den högsta ledningen gör ingenting för att åtgärda detta utan tvärtom.
Vi ser även att vi måste förbättra tillgängligheten till vården. Efter att kömiljarden tagits bort kan vi nu se att köerna växer. Därför satsar vi på utökade resurser till vårdvalet inom primärvården, vi tillskapar även fler vårdplatser genom att inrätta mellanvårdsplatser på sjukhusen. Dessutom ser vi ett behov av Hospiceplatser för våra palliativa patienter. Vi utökar även resurserna till rehabilitering genom att bl.a. satsa på länsrehab i Sandviken.  Vi satsar även på våra barn och unga genom riktade insatser mot skolhälsovården. Det är inte ett direkt regionuppdrag men vi ser att vi måste ta krafttag mot den ökade psykiska ohälsan bland våra barn och ungdomar och då får inte administrativa gränser vara ett hinder. För våra medarbetare satsar vi på att förbättra arbetsmiljö och delaktighet, till detta fortsätter vi även vår extrasatsning på löner för våra medarbetare inom vården.

Regionen har även ansvar för den regionala tillväxten och där ser vi att det krävs ett bättre samarbete med kommunerna. Regionen kan inte själva skapa tillväxten i våra kommuner utan det måste ske där tillsammans med kommuner och företagen. Vi kommer därför inrätta ett regionalt företagarråd där vi ska lyssna på våra företagare vad vi tillsammans kan göra för att underlätta företagande i kommunerna.

Rent ekonomiskt kan vi konstatera:

• Vi lägger 55mnkr mer på vårdvalet
• Vi lägger 50mnkr mer på den övriga hälso- och sjukvården, bl.a. vårdplatser, länsrehab, skolhälsovården
• Vi satsar 15mnkr på extra lönesatsning, till skillnad från majoriteten är detta utöver vanlig lönerevision.
• Vi vill satsa på fler folkhögskoleplatser i Gävle
• Vi minskar kostnader för hyrläkare
• Vi lägger även ett sparkrav på den centrala administationen, utöver detta tar vi bort 10mnkr som majoriten använder till målbildsdagar, Stockholmskontor och övrigt eventkonto. 

När det gäller investeringsplanen så har vi, som tidigare, en mer långsiktig fyraårig plan

• 400 fler parkeringsplatser på Gävle sjukhus 
• Hospice
• Nytt onkologiskt centrum
• Samlar barnsjukvården i ett Barnens hus i Gävle och ett i Hudiksvall
• Renoverar gamla vårdavdelningar och gör om dem till enkelrum
• Renovering Forsa Folkhögskola
• Planerar in renovering av operationslokaler Sandvikens sjukhus
• Utökar antal vårdplatser på Länsrehab i Sandviken

Det Regionen är störst behov av är ett nytt ledarskap men det är inget som en budget kan åtgärda utan det kräver en ny politisk ledning.

Verkligheten har kommit ifatt Regionledningen

Igår presenterade den rödgröna regionmajoriteten sin budget för de kommande åren. Det som var slående, när man läser referat från pressträffen, var att man nu helt plötsligt har insett det som vi i oppositionen har sett i flera år. Kostnadsökningstakten är högre än intäktsökningarna. Man har tidigare räddats av engångsintäkter så som förändringa skatteutjämning och återbetalning av AFA varje år, men detta är nu slut.

Man kan inte bygga en ansvarsfull politik på dessa engångseffekter och slå sig för bröstet med vad duktig man är utan verkligheten kommer förr eller senare ikapp dem.

Vad som är intressant är att man redan har fattat beslut om besparingar motsvarande 160mnkr där de redan i år ska ge en besparingseffekt på 100mnkr. Har man tänkt genomföra dessa förslag på samma sätt och med samma konsekvenser som jouren inom ambulansen har man stora problem, vi vet redan nu att jourförslaget kommer kosta flera 10-tals miljoner istället för en besparing på 4,5mnkr. Vi frågade på styrelsen igår om hur det gick med dessa åtgärder och vi fick svaret att man håller på och jobbar på det. Detta visar att man inte har kontroll på kostnadsläget och man har inte förmåga att genomföra fattade beslut.

Detta sammanslaget, skenande kostnader och en handlingsförlamad ledning, gör att läget är mycket allvarligt och bekymmersamt. Och denna gång kommer inte någon annan till Regionens undsättning.

Vi i oppositionen kommer presentera våra alternativa budgetförslag på tisdag nästa vecka. Men det som regionen mest skulle ha nytta av är en ny politisk ledning i regionen, en som ser verkligheten som den är och som har en politik för framtiden.

Ambulanskrisen fortsätter

Ambulanshärvan fortsätter och det blir bara värre och värre. Inte nog med att fler av vår personal säger upp sig(nu är det över 40 som sagt upp sig vilket motsvarar 20%) så verkar ledningen ha havererat fullständig. Vi läser så gott som dagligen om nya utspel och intervjuer med ansvariga.

Frågan man ställer sig om den högsta ledningen över huvud taget har kontroll på läget. 

Ena dagen säger den högsta politiska ledningen att jour inom ambulansen inte är en politisk fråga. Trots detta fattar man beslut om besparingar inom ambulansen genom att införa jour på nätterna. Man fortsätter hävda att det inte är en politisk fråga och tillslut kallar regionråden in ambulansledningen och chefsläkaren för att få koll på situationen. Man har då getts försäkran om att patientsäkerheten inte är hotad och man hävdar fortfarande att det inte är en politisk fråga.

Sedan kommer det fram att den aktuella chefsläkaren är konsult och arbetar dubbelt och inte finns på plats i länet trots att hon arbetar 75%. Ambulanschefen förklarar då att chefsläkaren inte finns till för personalen utan för ledningen. Dessutom behöver inte chefsläkaren prata med media och förklara om patientsäkerheten är hotad eller inte.

När det sedan uppdagas att chefsläkaren även arbetar halvtid i Stockholm och de är mycket kritiska till att hon även arbetar 75% i Gävleborg så säger man  upp konsultuppdraget och hon blir anställd i stället. När hon sedan är anställd så börjar hon prata med media och då förklarar hon att hon aldrig har sagt att ambulansvården är patientsäker, hon säger ”det finns alltid ett hot mot patientsäkerheten”

Under tiden har även ledningen gjort diverse uttalanden som gör personalen ännu mer upprörd, oss politiker förvirrade och länsinvånarna mycket oroliga. Samtidigt så säger de ansvariga majoritetspolitikerna ingenting.

Vart är Region Gävleborg på väg? Vad håller den politiska ledningen på med?

Efter krismötet: Beslutet om ambulansjour står fast
Ambulansöverläkaren sitter på flera stolar – är sällan i Gävleborg
Stockholm kritiserar ambulansöverläkarens dubbelarbete – "Viktigt att vara närvarande"
Ambulansöverläkaren: "Det går aldrig att helt garantera patientsäkerheten"