Städpraktik på ISS Gävle sjukhus

Det har skrivits en del om den nya entreprenören som har tagit städverksamheten på våra sjukhus. Jag har därför idag tillbringat ett arbetspass(kl11-20) på Gävle sjukhus där jag har gått med personalen och sett hur de arbetar och även kunna hjälpa till lite. Jag har ingen kompetens inom detta område men med bra handledning har jag dessutom kunnat hjälpa till lite grann.

Som vanligt när jag är ute och praktiserar så är det lugnt just den dagen. Jag tillbringade tiden fram till lunch(kl 15) med Teddy som arbetar i slutsstädenheten. Han är en mycket kompetent och inspirerade anställd hos ISS. Vi tvättade sängar och slutstädade de rum där patienter åkt hem eller flyttats av någon anledning. Det var en bra stämning bland medarbetarna och det kändes vilken uppskattning det finns från övrig vårdpersonal. ISS kan vara stolt att ha medarbetare som Teddy som gör allt för att hjälpa kunderna och stöttar och tar hand om sina medarbetare, det var en riktigt bra stämning och mycket skratt.

Tiden efter lunch var jag med BrittMarie och gjorde den s.k. dagstädning vilket innebar att vi var runt på en del mottagningar och städade. Hon kunde visa på sin rutin och långa erfarenhet inom städenheten vilket var mycket inspirerande. Det blev bra många undersökningsrum och kontor som städades och jag fick se skillnad på lokaler som var lättstädade och de som var svårare. Om det var mycket personer som rörde sig kring det första passet så var det raka motsatsen på kvällen. Vi han även prata mycket om hur hur det fungerar och jämföra hur det var förr när annan leverantör eller landstinget skötte städningen.

Det har varit ett mycket turbulent år inom städenheten men det verkar som man nu har kommit en bra bit på väg för att få en bra arbetsmiljö och bra kvalité i det man gör. Det som var tråkigt att höra att det verkar vara många som inte har tillsvidareanställningar utan går på vikariat eller har en visstidsanställning.

En nyttig lärdom idag var även att se hur viktigt det är med lättstädade lokaler och enkelrum med egen toalett till ALLA patienter. Det finns mycket vi kan göra men det är tråkigt att se att även våra nyrenoverade salar skulle kunna ha gjorts ännu bättre och mer lättstädade.
När jag under lunchen gick till kafeterian mötte jag en besökare på sjukhuset som var lite nyfiken på ISS. Jag fick förklara att jag bara var en simpel politiker på praktik och jag kunde inte heller svara på hans fråga vad förkortningen ISS egentligen står för.

Tack för en mycket intressant och givande dag, även om man var trött i fötterna när man kom hem.

Besvikna majoritetspolitiker i Regionen.

I dagens papperstidning av GD, ja jag läser den fortfarande även om nyheterna är gamla, kan man läsa om besvikna majoritetspolitiker i Region Gävleborg. De är besvikna på debattklimaten i regionfullmäktige och det diskuteras för mycket hälso- och sjukvård.

Det är intressant när företrädare som sitter i fullmäktige går ut i media och beskriver sin besvikelse över den högst politiska församlingen i länet, som de själva sitter i och styr över. De hävdar att vi pratar om fel saker och att det är oschyssta debattmetoder. Jag hoppas att de själva ställer sig frågan vad de gör för att få in ”rätt” frågor och höja debattnivån. Jag har noterat att just det största majoritetspartiet har valt att sätta sina kommunalråd i regionfullmäktige, och det märks att de är just kommunföreträdare och inte regionföreträdare som går upp i talarstolen.

Det nya regionfullmäktige är en sammanslagning av det gamla landstingsfullmäktige och det gamla kommunförbundets fullmäktige(kallades också regionfullmäktige). Det man kan förvänta sig är att vi nu debatterar det som vi gjorde tidigare i dessa två församlingar. Jag satt under förra mandatperioden i båda dessa och ser man på hur denna sammanslagning har blivit så speglar det ganska bra hur det såg ut då. Det gamla regionfullmäktige var två förmiddagar per år och vi hade uppe budget ena gången och bokslut den andra gången, jag har för mig att vi hade uppe en interpellation under alla dessa år som jag var med. Det gamla landstingsfullmäktige hade sammanträden ca 10 heldagar per år och där var det mycket mer debatt och ärenden, flertalet motioner och interpellationer varje gång.

Jag har kollat upp kommande fullmäktige där vi har 23 ärenden och 26 interpellationer. Inga av ärenden som majoriteten nu tar fram till fullmäktige kan härröra från gamla kommunförbundets ansvarsområde, och detta har de själva ansvar för. När det gäller interpellationer är det vi i oppositionen som lyfter dessa aktuella frågor. Av dessa 26 är det 2(7%) som kan kopplas till gamla regionen och med tanke på att tidsmässigt motsvarade gamla regionförbundet 5-10% av den totala fullmäktigetiden så är det rimlig nivå.  14(54%) av interpellationerna är sjukvårdsrelaterade och med tanke på att det är 83% av regionens omsättning som går till sjukvården så är andelen interpellationer som rör detta mindre än vad man kan förvänta sig.

Redan på gamla landstingets tid tyckte majoritetspolitikerna att det var för mycket hälso- sjukvård
(yttrat av dåvarande LSO) så förstår jag att man fortfarande är besviken över det. Eller är det så att man inte vill ta ansvar och diskutera den kanske viktigaste frågan bland väljarna.

Vi moderater kommer fortsätta att lyfta frågor som är viktiga för våra väljare, detta gäller sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, tillväxt och ledarskap. Detta kommer vi göra oavsett om majoritetsföreträdarna tycker det är fel. Det är oroande när majoriteten på detta sätt vill tysta debatten, vart är då vår demokrati på väg?

Myter om storregioner

Nu pågår diskussioner om nya storregioner för fullt. Regionivrarna har framfört att detta är bra för sjukvården, tillväxten och demokratin. Jag har tidigare slagit hål på argumenten för en bättre sjukvård, det enda som en storregion gör bättre än vi idag kan göra är att lägga ned sjukhus (om det är det man vill)

När man säger att det är bra för tillväxten har man inte kunnat förklara på vilket sätt. Men har även hävdat att det är enklare att ta för sig av statliga infrastrukturmedel om man är en stor region, vilket kan vara bra för tillväxten.

Befolkningstillväxt

Tittar vi först på tillväxten så kan den definieras som ökning av antal invånare. Det är genom att vi blir fler invånare i länet som skattetillväxten kan öka. Alla invånare bor i en kommun och då kan det vara intressant att jämföra invånartillväxten mellan de kommuner som har ingått i bildandet av storregion och vi som inte har gjort det. Har kommunerna i Skåne och Västra Götaland ökat snabbare i antal invånare än kommunerna i Gävleborg, Västmanland, Södermanland?

Exempel på kommuner som inte bildat storregion

	1970-2000	2000-2015
Gävle	+7%	+9%
Sandviken	-15%	+5%
Västerås	+13%	+15%
Nyköping	-15%	+11%
Eskilstuna	-6%	+15%
Falun	+17%	+5%
Örebro	+5%	+16%
Jönköping	+9%	+14%

Exempel på kommuner som bildat storregion 1997/1998

	1970-2000	2000-2015
Mariestad	-4%	+1%	(Tidigare Skaraborg)
Skövde	+13%	+9%	(Tidigare Skaraborg)
Lidköping	+3%	+8%	(Tidigare Skaraborg)
Vänersborg	+12%	+5%	(Tidigare Älvsborg)
Trollhättan	+9%	+8%	(Tidigare Älvsborg)
Ulricehamn	+5%	+5%	(Tidigare Älvsborg)
Hässleholm	+4%	+5%	(Tidigare Kristianstad)
Kristianstad	+15%	+11%	(Tidigare Kristianstad)
Trelleborg	+7%	+13%	(Tidigare Malmöhus)

Slutsats:
Det finns alltså inget som visar att de som bildade storregion 1998 har haft högre ökningstakt på invånare än de kommuner som inte ingått i en storregion, det är snarare tvärtom d.v.s. vi har klarat oss bättre själva.

Regional BruttoNationalProdukt

Den kanske mest använda definitionen av tillväxt är ändå ekonomisk tillväxt eller rättare sagt BNP-tillväxten. Om man bryter ned den på våra län kan man se om de som bildade storregioner ar haft en högre tillväxt än de län som inte gjort det.

Länens RBNP, *1

	1993-2000		2000-2014
	Tillväxt	Placering	Tillväxt	Placering
Norrbotten	55,1%	13	72,0%	1á
Uppsala	78,0%	1	64,1%	2â
Västerbotten	50,3%	20	58,4%	3â
Jämtland	44,0%	22	57,2%	4á
Halland	44,8%	21	56,6%	5á
Örebro	57,4%	8	53,7%	6á
Östergötland	57,1%	10	51,3%	7á
Sverige	60,0%	5	50,7%	8â
Stockholm	57,1%	9	50,7%	9 -
Västra Götaland	66,1%	2	50,4%	10â
Dalarna	51,2%	19	49,8%	11á
Kronoberg	52,0%	14	49,2%	12á
Gotland	51,7%	18	48,1%	13á
Jönköping	64,4%	3	43,9%	14â
Västernorrland	59,6%	6	43,8%	15â
Värmland	61,7%	4	43,6%	16â
Skåne	59,4%	7	43,4%	17â
Södermanland	56,3%	12	39,8%	18â
Kalmar	56,8%	11	39,5%	19â
Västmanland	51,8%	17	35,4%	20â
Gävleborg	51,9%	15	35,3%	21â
Blekinge	51,8%	16	28,5%	22â

Slutsats
De stora regionerna har inte haft högre tillväxt jämfört med de mindre. Vi kan konstatera att de stora regionerna ligger sämre till än det nationella snittet. Det är alltså andra faktorer än storlek som avgör den regionala BNP-tillväxten.

Infrastruktursatsningar

Jämför vi hur man lyckats få till sig statliga satsningar, vilken kan främja tillväxten, så kan vi se hur Trafikverket planerar att investera i infrastrukturprojekt. För att det ska bli jämförbart så har jag slagit ihop de län som nu planeras ingå i Svealand, Norrland och Östra Götaland.
Först kan vi jämföra de statliga satsningarna på länstransportplanerna.

Länstransportplaner 2014-2025 *2

	Investering	mnkr/1000invånare
Svealand	6,6mdr	3,7mnkr
Västra Götaland	6,3mdr	3,8 mnkr
Skåne	4,3mdr	3,3mnkr
Norrland	3mdr	3,4mnkr
Stockholm	8,7mdr	3,9mmkr
Östra Götaland	4,3mdr	3,6mnkr

Sedan kan vi jämföra de nationella satsningarna som Trafikverket gjort i motsvarande regioner. Här har jag jämfört de nettoresurser man lagt in från staten, d.v.s. tagit bort den medfinansiering som finns via bl.a. vägtullar.

Nationell Infrastruktursatsningar 2014-2025 *3

	Netto	netto/1000 invånare
Svealand	19mdr	10,8mnkr
Västra Götaland	23mdr	13,9mnkr
Skåne	21mdr	16,1mnkr
Norrland	9mdr	10,2mnkr
Stockholm	15mdr	6,7mnkr
Östra Götaland	43mdr	35mnkr

Slutsats:
Vi kan konstatera att länsplanerna är i stort sett identiska oavsett storregion eller inte. När det gäller de nationella infrastruktursatsningarna kan vi inte heller se att dagens storregion har varit mer framgångsrika att få till sig de statliga infrastrukturmedlen som finns. Tvärtom kan vi se att Östra Götaland(Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar) har lyckats bäst, detta utan att ha bildat storregion.

Så frågan återstår, på vilket sätt ökar tillväxten i Hudiksvall, Gävle, Sandviken om vi bildar region med Oxelösund och Idre? Jag ser framemot att regionivrarna kan visa något bevis som stödjer det påståendet.

Jag kommer återkomma med fler granskningar av de påståenden som regionfanatikerna för fram.

*1 Källa: SCB Regionalräkenskaper
*2 Källa: Trafikverket Länstransportplaner
*3 Källa: Trafikverket Nationell plan för transportsystemet