Årsredovisning 2014 och allt är som vanligt.

Landstinget Gävleborg har under många år haft en ansträngd ekonomi. Kostnadsökningstakten är för hög jämfört med de intäktsökningar vi har. Detta har inneburit att den röd-gröna majoriteten bestående av framförallt S och C har höjt skatten ungefär vartannat år.

Nu har vi tagit del av årsredovisningen för 2014 och vi kan se att trots att man klarar ett positivt resultat så återstår problemen. Vi kunde för någon vecka sedan höra hur S-regionrådet slogs sig för bröstet och förklarade att den senaste skattehöjningen nu har gjort att man ligger rätt ekonomiskt.

Trots dessa återkommande skattehöjningar så har man inte kommit tillrätta med de ekonomiska strukturella problemen. Att man klarar sig hyffsat 2014 beror på att Alliansregeringen ändrade skatteutjämningssystemet som innebar att Gävleborg fick 140miljoner utav framförallt Halland och Västerbotten.

Man har under de senaste åren haft som ursäkt för den dåliga ekonomin att vi inte har kompenserats tillräckligt för vår åldrande befolkning, vilket nu enligt dem själva ska var gjort. Då kan vi nu anta att de tror sig ha kontroll på ekonomin och inga fler återkommande skattehöjningar är aktuella, vilket jag inte tror är sant. Har man tidigare år så lättvindigt höjt skatten, och det verkar vara enda åtgärden de känner till, så tror jag nog att de kommer föreslå en skattehöjning 2016 eller 2017.

Vad säger oss årsredovisningen i övrigt? Sjukvården klarar sig på totalen, men detta är tack vare att man fick den största delen av dessa extrapengar i förändring av utjämningsystemet. Primärvården fortsätter att visa på kraftigt underskott, trots att man hävdar att man har åtgärdat detta. Hyrläkarkostnaderna är fortsatta högst i landet och nu ökar även inhyrningen av andra personalgrupper. Man investerar inte i ens i närheten av vad man har planerat för.

Så allt är som vanligt i Landstinget Gävleborg som numer kallar sig för Region Gävleborg, Majoriteten är Sverigebäst på höga skatter, olösta utmaningar inom vården och en ledning som inte lyssnar till de desperata ropen från personalen om förändring.