onsdag 29 januari 2014

Landstingsstyrelse med tuffa diskussioner

Dagens landstingsstyrelsen blev en del tuffa diskussioner. Landstinget presenterade sitt bokslut, vilket innebär många frågor som dyker upp hos oss intresserade landstingspolitiker. Vi kan konstatera att landstinget även 2013 lyckas med ett positivt resultat, vilket är bra. Man har valt strategin att vartannat år höja skatten i Landstinget Gävleborg och detta gör att vi har klarat positiva resultat de senaste åren. Tyvärr så har divisionerna fortfarande problem att klara en ekonomi i balans, trots att man har fått kraftigt höjda ramar vid flera tillfällen.

Vår primärvård har under de senaste åren gått med överskott, men p.g.a. obefintliga uppräknar och utökade uppdrag så gick man med underskott förra året. Att börja året med ett underskott på 30miljoner och nolluppräkning inför 2014 och dessutom ytterligare sparkrav på 40mnkr gör att läget inför 2014 är mycket besvärande. Hur ska man klara av detta?

Investeringar har vi pratat om mycket under de senaste åren och då framförallt bristerna i helhetsyn och långsiktighet. Idag på styrelsen var det tre olika investeringsärenden som påvisar på hur bristfällig planeringen är. Det mest anmärkningsvärda idag är den bortglömda kulverten på Gävle sjukhus. Det kan tyckas vara en liten fråga men den är väldigt symbolisk.

  • November 2009 besluta fullmäktige om att bygga nytt operationshus på Gävle sjukhus för 220mnkr(blev sedan 290mnkr)
  • September 2012 beslutade fullmäktige om investeringar hos patologin, cytologin och obduktion på sjukhuset för 30mnkr. 
  • Nu 2014 inser man att det behövs en förbindelsegång mellan dessa två byggnader, nytt investeringsärende på totalt 18mnkr. 
Frågan som då ställs är, tänkte man inte 2012 på att det kanske skulle vara lämpligt med en kulvert. Hur tänkte man då lösa transporterna i mellan dessa enheter?

Detta visar på att det finns ingen helhetsplan för våra sjukhus, vilka verksamheter är beroende av varandra, hur ser patient/personal/varuflödena ut på våra sjukhus? Detta har vi nu tjatat om sedan 2008 och fortfarande har man inte förstått vinsten med att tänka på helheten. Det finns alldeles för många exempel där det brister i långisktig planeringen, vad kostar inte detta? Det råder lekstuga med skattebetalarnas pengar hos landstingsmajoriteten, det blir helt enkelt allt för ofta fort och fel.

söndag 26 januari 2014

Lördagskväll på akuten

Gårdagskvällen tillbringade jag på akuten. Jag hade förmånen att få gå med ett arbetspass med personalen på akuten på Gävle sjukhus. Jag brukar regelbundet vara med ute i våra verksamheter för att på så sätt få en bättre inblick hur våra medarbetares vardag ser ut och hur vården fungerar.

Jag har tidigare vart på akuten ett arbetspass men denna gång var det en sjuksköterska jag var med hela lördagskvällen. Som vanligt när jag är ute och auskulterar så var det ovanligt lugnt. Reaktionerna var som det brukar, ”du skulle ha vart med i går”. Att det är lugnt kan vara till både för- och nackdel, jag får inte en riktig känsla för hur det är när de har mycket att göra samtidigt som det finns mer tid att ställa frågor och lyssna in personalens synpunkter. För det minsta man vill vara när man är ute i verkligheten är att vara i vägen eller göra arbetet ännu mer stressigt.

Några reflektioner kom fram under gårdagskvällens åtta timmar.

Hur vården upplevs är helt olika om man är personal eller patient. Många av gårdagens besöker skulle inte ha behövt uppsöka akuten, men med bättre information och hänvisningar så skulle patienterna hitta mer rätt. Om man kom till rätt vårdnivå så skulle många patienter slippa långa väntetider i väntrum och dessutom skulle man få träffa mer rätt utbildade läkare. På akuten bemannas det oftast med utbildningsläkare medan på vårdcentraler/primärvårdsjouren eller på sjukhusklinikerna finns våra specialister. Det finns en stor önskan och förhoppning från personalen att primärvårdsjouren ska flytta från Södertull till sjukhuset, detta har vi i oppositionen drivit under flera år och nu verkar det som man har lyssnat på oss.

Att arbeta på akuten kan vara tufft, många av de som arbetar där gör det endast i ett par år för att sedan söka sig vidare. Just för tillfället är det mycket ny personal och det gör det såklart jobbigare eftersom det är fler som introduceras och man känner inte varann lika bra som om man har jobbat ihop en längre tid. Därför är det viktigt att vi skapar arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör det mer attraktivt att arbeta på akuten, detta underlättar bemanningen och rekryteringen vilket är viktigt att vi kommer tillrätta med.

Som vi tidigare ha påpekat så är dagens lokaler inte anpassade för den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna är trånga, ont om undersökningsrum och logistiken är inte optimal. Därför var det intressant när jag fick möjlighet att höra personalens synpunkter på de nya lokalerna som man planerar. Även här finns det mycket att göra så att de nya lokalerna blir optimala för den verksamhet som bedrivs och som kommer att bedrivas på akuten.

När väl arbetspasset var slut kl 2400 så var det bara att ta bussen hem och som tur var hann jag med bussen hem(några minuters marginal), annars hade jag fått vänta ytterligare en timme. Att som vår landstingsmajoritet säga att personalen ska åka buss håller inte om man arbetar kvällar/nätter och helger.

tisdag 21 januari 2014

SVT granskar cancervården

Sjukvården blir en allt mer viktig valfråga. Sveriges radio påbörjade under hösten en granskning av sjukvården och nu hänger SVT på. Igår beskrev man de långa väntetiderna till urologen. Man gjorde även ett inslag i SVT Gävleborg men där lyckades landstingsledningen vinkla om hela inslaget till att man inte har några problem hos oss och att man nu har kommit tillrätta med köerna.  Sanningen är att vi fortfarande har alldeles för långa väntetider för prostatapatienter.

Idag har SVT inslag om en drabbad prostatacancerpatient som nu själv väljer att betala 100tusen kronor för att bli undersökt och opererad. Att man som patient känner sig tvingad att själva betala för en operation som man redan innan har betalat via skattesedeln är helt oacceptabelt. Tyvärr så väljer man inte att ställa ansvarigt landsting till svars utan tvingar socialministerna förklara varför man inte får vård i tid. Man pratar även om att man har rätt att söka sig till ett annat landsting om väntetiderna är längre än tre månader.

Alla har redan idag möjlighet att söka sig till annan vårdgivare från första dagen. Det är synd att inte journalisterna väljer att berätta detta för tittarna. Är det så att man får en remiss så kan man kräva att den direkt skickas till någon annan vårdgivare, privat eller annat landsting , så kan man själv söka sig utanför det egna landstinget. Detta är något som sjukvården är mycket dålig på att informera våra patienter om.

Alliansregeringen har gjort mycket för att korta köerna under de senaste sju åren. Man har genom ganska små medel stimulerat våra landsting till att korta köerna, vilket nu är mycket kortare idag än innan 2006. Landstinget Gävleborg har vart ganska framgångsrika i detta arbete, men vi har fortfarande för långa köer inom vissa områden.

onsdag 15 januari 2014

Debatt om hyrläkare


Under veckan har problematiken med hyrläkare diskuterats, i måndags debatterade jag med socialdemokraternas landstingsråd denna fråga i Sverige Radio. Länets tidningar skrev i tisdags om att landstingens kostnader ökar för detta i landet. I vårt landsting ökar inte kostnaderna utan våra kostnader har vart ganska konstant under de senaste åren, däremot så har vi fortfarande landets högsta kostnader för inhyrd personal. Idag på landstingsstyrelsen hanterade vi en revisionsrapport där revisorerna har granskat landstingets hantering av hyrläkare och man frågar vad majoriteten har för avsikt att göra för att komma tillrätta med det. Svaret från majoriteten idag var, som tidigare, att man tänker inte göra någonting åt detta.

Skillnaden i landstinget är tydligt när det gäller hur vi ser på detta med stafettläkare. Vi har ett finanslandstingsråd som tycker det är bra med hyrläkare för i hennes värld är alternativet inga läkare alls. Andra i majoriteten håller med om att det är problem men man har inte för avsikt att göra någonting åt det utan man hoppas på att det ska försvinna. Vi i Samverkan ser problem med hyrläkare och vårt alternativ är att vi ska skapa förutsättningar för att kunna ha anställda läkare istället.

Man hävdar från majoriteten att alla har problem med att rekrytera läkare. Största kostnader för hyrläkare har vi inom primärvården på våra hälsocentraler. Samtidigt som vi har stora problem där vet vi att de privata aktörerna har lätt att rekrytera läkare och att de i princip har kö på läkare som vill börja jobba hos dem, så det finns arbetsgivare i länet som lyckas.

Vi har haft dessa höga hyrläkarkostnader under många år och att bara sitta med armarna i kors är inte att ta ansvar. Vi i Samverkan Gävleborg däremot har arbetat med denna fråga under flera år för att kartlägga och lägga konkreta förslag på hur vi ska komma till rätta med detta, där vi bl.a. gjorde en kartläggning varför så många läkare slutar hos oss(100 per åt av totalt 800). Svaret är väldigt tydligt, vi måste bli en mer attraktiv arbetsgivare och ett mindre toppstyrt landsting. Vi tog även fram en handlingsplan för att minska behoven av hyrläkare.

  • Nytt ledarskap som präglas av närvaro och lyhördhet.
  • Skapa fler självständiga enheter. 
  • Se och lär av de privata aktörerna
  • Lyssna till de läkare som ändå väljer att sluta

Politik kan göra skillnad. Antingen blundar man för problem och hoppas att det ska försvinna av sig själv eller så arbetar man aktivt för att komma till rätta med dem.

lördag 11 januari 2014

Intressant fakta om resurserna till vården

För tillfället pågår en debatt om ökade resurser till välfärden. På något sätt tror vänstermänniskorna att om vi höjer skatten och försämrar för vanligt folk så blir sjukvården, skolan och omsorgen bättre. På dagens DN debatt så läggs fakta fram om hur resurserna till skola, vård och omsorgen har ökat sedan 2000 talet.

Regeringen har sänkt skatten för vanligt folk som en del i arbetslinjen och tack vare det så växer skatteintäkterna. Dessa ökade skatteintäkter har satsats på välfärden och skolan, vården och omsorgen har aldrig haft så mycket resurser som nu.

Landstinget Gävleborg har gjort just det som vänsterpolitiker nu kräver att vi ska göra, man har höjt skatten vartannat år sedan 2000talet och vi kan då ställa oss frågan. Har detta gett oss bättre sjukvård i Gävleborg? Har köerna på akuten minskat? Har överbeläggningarna på sjukhuset försvunnit? Har underskotten inom våra sjukvårdsdivisioner försvunnit?

Jag hoppas att alla vänstermänniskor som ropar om högre skatter läser denna artikel och begrundar om deras lösningar verkligen är rätt väg att gå? Jag har tidigare påvisat att det inte finns en koppling mellan höga skatter och en bra sjukvård, utan det är hur du använder resurserna som avgör om länets invånare får en bra vård eller inte. Nu visas det även att det inte finns en koppling mellan högt skattetryck och höga skatteintänkter.

Länk till DN debatt: http://www.dn.se/debatt/resurserna-till-vard-skola-och-omsorg-fortsatter-vaxa/

fredag 10 januari 2014

Anonymt brev om landstinget chefskarusell


Det finns mycket åsikter om hur landstinget fungerar och jag blir därför ganska ofta kontaktad av de som arbetar inom vården och de ger mig bra input i vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre inom landstinget Gävleborg.

Det framgår också att det finns en rädsla att röja vem man är som hör av sig vilket jag tycker är skrämmande. Samma sak får jag även höra från våra nyhetsredaktioner, de får många samtal med synpunkter om landstinget. I dag fick jag återigen ett anonymt brev som bekräftar detta. Brevskrivaren gav oss beröm för den debattartikel som vi i Samverkan Gävleborg hade i länets tidningar om att förtroendet brister bland såväl vår personal som patienter. Skribenten skriver ”…oppositionen beskriver en hel del sanning dock mycket långt ifrån allt!” Tyvärr så ges det ingen möjlighet att återkoppla till den som skriver anonymt, men jag hoppas att den som skriver dessa brev också läser denna blogg.

Som sagt så bekräftar skribenten att det är en skrämd organisation och man lyfter nu frågor kring den chefskarusell som pågår. Skribenten efterfrågar även mer reaktioner från oss i oppositionen. Jag hör detta om de ständiga chefsbytena ganska ofta och från olika håll inom landstinget, vilket gör mig bekymrad.

Jag har noterat att det byts en del chefer på olika positioner. Detta märks bl.a. när vi ska göra besök i våra verksamheter, det är väldigt ofta en ny chef som ska ta emot oss och ofta så dyker chefer från andra verksamheter upp som ansvarig på en ny avdelning. Det känns som det är en stor omsättning på chefer. Vad kan detta bero på? Är det så tuffa villkor att våra chefer inte orkar med att vara chef? Hur stor är omsättningen på chefer inom andra landsting?

Dagens brev väcker många frågor kring detta och det är något som vi måste lyfta och få förklarat för oss.

torsdag 9 januari 2014

Besök på centraloperation på Gävle sjukhus

Idag besökte jag tillsammans med några av mina oppositionsrådskollegor centraloperation i Gävle. Syftet var att få se deras verksamhet idag och hur det ser ut på gamla COP men också se hur det nya  operationshuset ser ut och hur verksamheten kommer att byggas upp där.  Idag bedriver man verksamhet i lokaler som byggdes 1974. Det som ändå slog mig är hur pass genomtänkt logistiken var då men det stora problemet är hur trångt det är idag, korridorerna är belamrade med prylar och det står utrustning överallt. Operationslokalerna är relativt små och det är allmänt rörigt. Trots detta så gör vår personal ett fantastiskt arbete.

Beslutet att bygga nytt operationsblock fattades av fullmäktige i stor politisk enighet 2009. Inför det beslutet hade vi många frågetecken, angående driftskostnader och volymbehov. Så idag när vi träffade de ansvariga för detta så fick vi återigen undvikande svar på vilka behov som finns framöver. Vid starten så frågade vi även efter vilken logistisk kompetens man hade använt för att se på patient/personal och andra flöden i den nya operationsverksamheten, då fick vi till svar att det inte behövdes. Därför blev jag positivt överraskad idag när man nu kunde berätta hur man har använt en logistiker för att se på dessa flöden, och hur genomtänkt det är. Enligt ansvarig chef så har även en stor del av personalen vart delaktiga i planeringen vilket är positivt. Man har jobbat mycket med att bygga upp testytor för olika typer av verksamheter för att se att ytorna räcker och att det fungerar. Det ska bli mycket intressant att göra återbesök när väl verksamheten är igång för att se hur det fungerar.

Man kommer med de nya operationshuset kunna garantera en mycket bättre arbetsmiljö men också en bättre miljö för patienterna, med bättre ventilation som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Det skulle nu vara intressant att kunna följa utvecklingen av dessa infektioner på sjukhuset för att se hur de nya lokalerna gör skillnad. Tyvärr verkar det som man inte kan mäta dessa infektioner på ett sätt som gör att det skulle kunna gå att följa upp. Detta är något som vi behöver lyfta politiskt.

Förutom det så återstår det även att vi får redovisat för oss hur man ser på framtiden när det gäller volymer, tekniks utveckling och flexibilitet. Det är oroande att man inte har redovisat vilka driftskostnader detta kommer att få och vilka ökade kostnader det blir när man nu startar upp verksamheten i nya lokaler. Division operation har gått med kraftiga underskott sedan den startades och man har fortfarande underskott för 2013, trots kraftiga uppräkningar flera år så fortsätter man med underskott. Inför 2014 har man återigen fått kraftiga uppräkning men med tanke på att det nya operationsblocket tas i drift så blir frågan om dessa tillskott kommer att räcka.

onsdag 8 januari 2014

Besök på AT-centrum

Vi oppositionsråd försöker besöka så många verksamheter som möjligt och igår besökte vi AT-centrum i Gävle. Vi fick där se deras lokaler och höra vilket bra arbete de gör för att få våra AT-läkare att trivas hos oss.

Att vi har problem med att rekrytera och behålla läkare i landstinget Gävleborg är ingen nyhet och att vi därför har landets högsta hyrläkarkostnader. För att komma tillrätta med det måste vi bli en mer attraktiv arbetsgivare så att vår personal trivs. Vi måste även jobba med utbildningen av AT och ST-läkare och här har våra två AT-centrum en avgörande betydelse.

Det tar lång tid att utbilda sig till läkare. Efter 5,5 års utbildning på universitet så ska studenterna ut i vården för att där lära sig yrket mer praktiskt. För att få sin läkarlegitimation krävs även att man genomför en AT-utbildning som är förlagd på något av våra sjukhus. Där får man gå runt på olika kliniker för att få en bred kunskap. Efter 21månader AT utbildning så har man möjlighet att arbeta som underläkare eller utbilda sig till specialist och då går man ett ST-program. Detta program är förlagt på någon klinik och varar i 4-5år och först därefter blir man specialist inom ett visst område. Det tar alltså väldigt lång tid att bli läkare.

En viktig del i den sjukhusförlagda utbildningen är AT-centrum där de har en viktig service till våra AT-läkare. Där finns det möjlighet att samlas och träffa andra läkare under utbildning för att utbyta erfarenheter och även vissa teoretiska kurspass genomförs där. Det finns även personal som arbetar där för att hjälpa och stödja läkarna. Dessa centrum är uppskattade men i Gävle börjar det bli lite trångt eftersom man nu tar in fler läkarstudenter än tidigare. Det skulle även vara bra ifall ST-läkarna hade större möjligheter att vara där.

Nästa vecka ska vi besöka AT-centrum i Hudiksvall vilket ska bli intressant och då hoppas jag att vi också får möjlighet att prata med några av våra läkarstudenter.