Idag skrev länets tidningar om de olika budgetalternativ som presenterades igår på landstingsstyrelsen. Landstingsmajoriteten hade en pressträff på eftermiddagen och mycket av rapporteringen handlade såklart om den.
När jag idag läser referat från den presskonferensen så kan vi konstatera att de har pratat om saker som de inte föreslår i sin budget. Ett exempel är när de berättar om att de ska bygga ny akutmottagning med byggstart under första halvåret 2014. Det konstiga är att den investeringen inte finns med i deras investeringsplan. Den nämns visserligen i en text som en del av kommande projekt på 360 miljoner. Men att i november inte kunna beskriva vad en sådan investering ska innehåll, till vilka kostnader och framförallt när den ska göras är inte seriöst. Att gå från idé till byggstart tar i de allra flesta fall mer en 6 månader och ska man projektera, planera och starta byggen i en investeringsvolym på över 300mnkr så är det oseriöst och det är mycket oansvarigt. Vi och revisorerna har tidigare kritiserat majoriteten att de inte arbeta seriöst med investeringar och detta är ytterligare ett exempel på det.
Vi i Samverkan däremot har i vårt budgetalternativ lagt fram förslag på hur vi ser de kommande investeringarna och när i tiden de kan göras. Detta har vi lyckats med utan fastighetsstrateger och andra tjänstemän så då kan man tycka att ledningen kan prestera bättre än vidlyftig önskelista på över 300miljoner.
Vårt alternativ till en utbyggnad av dagens "bunkerakut" i Gävle är att man bygger en helt ny akutmottagning i moderna lokaler. Tanken från början var att den skulle flytta in på det lediga våningsplanet på operationsblocket, men nu har majoriteten valt att bygga dagkiurgisk enhet där istället. Så då måste vi i Samverkan Gävleborg tänka om.
torsdag 31 oktober 2013
onsdag 30 oktober 2013
Tydligt budgetalternativ från landstingsoppositionen
Idag på landstingsstyrelsen presenterades de olika
budgetalternativen för landstinget. Den röd-gröna majoriteten lägger fram sin
budget och vi i oppositionen presenterar våra alternativ.
Vi partier i Samverkan Gävleborg har, som tidigare år,
arbetat med ett gemensamt budgetalternativ. Vi har under den senaste veckan
lagt mycket kraft och energi på att grotta ned oss i landstingets ekonomi och
vilka förutsättningar vi har inför de kommande åren.
Den stora skillnaden i år jämfört med tidigare år är att
staten har genomfört förändringar i skatteutjämningssystemet. Detta system är
till för att utjämna skillnader mellan landstingen vad avser invånarnas vårdbehov.
För Landstinget Gävleborg innebär det att vi får 135miljoner kronor extra nästa år. I
normala fall så väljer landstingsmajoriteten att höja skatten vartannat år men
nu så räddar regeringen och förändringar i utjämningssystemet vårt
landsting från ytterligare höjningar de närmaste åren.
Majoriteten väljer att genomföra de kraftiga besparingar
inom primärvården som de annonserade i juni. Detta innebär att trots att
hälsocentralerna går med kraftiga underskott i år så får man ingen uppräkning
av anslagen till nästa år och inte nog med det utan man plockar bort ytterligare
40mnkr nästa år. Vi vet att man i år har lagt ned hälsocentral för att få
ordning på årets underskott. Om detta är den lösning man har för att få ordning
på ekonomin så blir jag mycket orolig för vad man ska hitta på nästa år om
fullmäktige godkänner deras budget.
Vi i Samverkan Gävleborg väljer istället att i vårt
budgetalternativ räkna upp primärvårdens anslag med samma nivåer som annan
hälso- och sjukvård. Detta ska användas för att motverka de neddragningar som
man nu genomför och förbättra tillgängligheten i primärvården. Det finns även
behov av att stärka rehabiliteringsverksamheten inom primärvården och för att
stärka möjligheterna till rehabilitering ytterligare så lägger vi även extra
resurser för att skapa större möjligheter till intensivrehabilitering för våra
patienter.
Vi väljer även att göra riktade satsningar för att stärka
upp skolhälsovården. Vi ser att många av våra barn och ungdomar mår allt sämre
och det krävs kraftsamling kring detta. Därför lägger vi extra miljoner där,
trots att det egentligen är kommunernas ansvar.
Samverkan Gävleborg har även gjort en långsiktig
investeringsplan, femårig sådan. Vi har under många år kritiserat majoriteten
att inte ta tillräckligt stort ansvar för våra investeringar, den har både vart
kortsiktig och ostrukturerad. Det verkar som om denna kritik inte har nått
fram. Man väljer nu att plocka bort all form av investeringsplanering från
deras budget och man redovisar endast några få projekt som man eventuellt vill
genomföra under nästa år. Det saknas såväl realistiska planer som långsiktighet.
Budgeten för landstinget kommer fasställas på
fullmäktigesammanträdet i november och då kommer vi debattera de olika
alternativen mer ingående.
Vi kan konstatera att det är stora skillnader på
majoritetens sätt att hantera landstingets ekonomi och Samverkan Gävleborgs
alternativ.
lördag 19 oktober 2013
Mycket bra politik på Nya moderaternas arbetsstämma.
Nu pågår nya moderaternas arbetsstämma för fullt i
Norrköping. Vi har under ett par års tid arbetat med att ta fram underlag för
vårt nya handlingsprogram. Vi har även arbetat med separata rapporter som ska
vägleda oss de kommande åren. Från länet är vi en delegation på 10 personer som
deltar på stämman.
Vi har kommit halvvägs in i stämman och det har vart många
intressanta debatter. Själv deltog jag som utskottsordförande i det utskott som
hanterade vårt nya hälsopolitiska program, hälsosamma Sverige. När jag läste det
första utkasten på program blev jag lite förundrad på att vi inte tog upp sjukvårdspolitiken
i detta program. Efter att ha processat programmet och behandlad detta i
utskottet och på stämman så känns det riktigt bra att vi inte har plockat in
sjukvården denna gång. Att vi nu på allvar pratar om hur vi kan förbättra människors
hälsa är mycket bra. En viktig del i rapporten handlar om hur vi kan iom offentlig sektor kan bli bättre som arbetsgivare och hur vi förebygga
ohälsa på arbetet genom att fler yrkesgrupper i offentlig sektor ges möjlighet
att träna för att orka med arbetet. Vi lyfter även skolan och skolhälsovårdens
stora betydelse för att undvika ohälsa bland våra ungdomar. Det är något som vi
även arbetar med lokalt och som vi där lägger konkreta förslag på.
I arbetet med handlingsprogrammet så är vi alla överens om
att vi ska fokusera på kvalité och valfrihet istället för som vi ofta har gjort
tidigare, pratat om driftsformer och system. Självklart måste vi organisera
vården så att vi skapar möjligheter för en högre och mer likvärdig kvalité. Stämman
fastslog också att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att det ska finnas
valfrihet inom hemtjänsten.
Imorgon söndag avslutas stämman och vi är alla beredda att gå hem och arbeta för en tredje alliansseger och fler kommuner och landsting som är moderatstyrda..
måndag 7 oktober 2013
Rehabilitering en av landstingets viktigaste uppdrag.
Under det senaste året har rehabilitering diskuterats mycket. Vi i Samverkan Gävleborg har lyft frågan vid flertalet tillfällen och patientföreningarna har påtalat brister. Så för ett år sedan blev det klart för landstingsledningen att någonting måste göras. Och som vanligt så tillsätter man en utredning. Den utredningen presenterades i våras och man har nu upprättat en handlingsplan.
Vi, verksamheterna och patienterna har påpekat brister när det gäller intensivrehabilitering och att vi inte har resurser att tillgodo se de behov som finns. Rehabutredningen konstanterar också att det behövs göras någonting, vilket är bra. Slutsatsen från utredningen och det som ledningen föreslår är att dagrehabiliteringen är idag okänd och att de som idag inte får tillgång till intensivrehabilitering ska informeras om dagrehab verksamheten i länet och slussas dit.
Detta låter i ett första skede som en okej lösning. Men löser detta problemen? För att få klarhet i detta har vi i Samverkan Gävleborg besökt dagrehabenheter i länet för att lyssna in hur det fungerar och om de kan ta hand om de patienter som idag inte får den hjälp de behöver.
Slutsatsen av dessa besök är att det går inte att ersätta intensivrehabilitering med dagrehab och om man ska erbjuda fler grupper av patienter den möjligheten krävs mer resurser. När majoriteten plockade bort möjligheten att åka till andra vårdgivare för intensivrehab så trodde vi alla att man skulle satsa mer resurser på vår egen verksamhet men det visar sig nu att så inte har skett utan man har snarare minskat resurserna.
För mig är rehabilitering en av de viktigaste saker vi har att ta hand om inom landstinget. Vi är duktiga att ta hand om patienter vid insjuknande och vid akuta problem men tyvärr brister det i den fortsatta rehabiliteringen. Därför tycker jag att vi bör gör följande:
Vi, verksamheterna och patienterna har påpekat brister när det gäller intensivrehabilitering och att vi inte har resurser att tillgodo se de behov som finns. Rehabutredningen konstanterar också att det behövs göras någonting, vilket är bra. Slutsatsen från utredningen och det som ledningen föreslår är att dagrehabiliteringen är idag okänd och att de som idag inte får tillgång till intensivrehabilitering ska informeras om dagrehab verksamheten i länet och slussas dit.
Detta låter i ett första skede som en okej lösning. Men löser detta problemen? För att få klarhet i detta har vi i Samverkan Gävleborg besökt dagrehabenheter i länet för att lyssna in hur det fungerar och om de kan ta hand om de patienter som idag inte får den hjälp de behöver.
Slutsatsen av dessa besök är att det går inte att ersätta intensivrehabilitering med dagrehab och om man ska erbjuda fler grupper av patienter den möjligheten krävs mer resurser. När majoriteten plockade bort möjligheten att åka till andra vårdgivare för intensivrehab så trodde vi alla att man skulle satsa mer resurser på vår egen verksamhet men det visar sig nu att så inte har skett utan man har snarare minskat resurserna.
För mig är rehabilitering en av de viktigaste saker vi har att ta hand om inom landstinget. Vi är duktiga att ta hand om patienter vid insjuknande och vid akuta problem men tyvärr brister det i den fortsatta rehabiliteringen. Därför tycker jag att vi bör gör följande:
- Se över vårdvalet i Gävleborg om inte rehabiliteringsverksamheten ska bli ett sökbart tilläggsuppdrag. Se även över möjligheten att även inkludera mer psykosociala resurser inom rehabiliteringen.
- Återinför möjligheten till intensivrehabilitering utanför landstingets regi, varför inte införa någon form av vårdval även där.
- Utöka resurserna för rehabilitering
torsdag 3 oktober 2013
Antalet överbeläggningar på sjukhusen minskar i landet
Idag redovisar SKL överbeläggningssiffror på våra sjukhus i landet. Sedan något år tillbaks så redovisar nu landstingen, även landstinget Gävleborg, faktiska överbeläggningar på sjukhusen. Tidigare har man i Gävleborg redovisat genomsnitts beläggningsgrad vilket inte på något sätt kan jämföras med faktiska överbeläggningar.
Finns det en patient i korridoren på en avdelning och en ledig plats på avdelningen bredvid så är beläggningsgraden ok. Det är såklart lika allvarligt med en patient i korridoren oavsett om det finns lediga platser på andra ställen på sjukhusen eller inte. Den nya statistiken mäter faktiska överbeläggningar(antal överbeläggningar per 100 vårdplatser) vilket är mycket mer relevant. Jag har i flera år lyft denna problematik och har krävt att vi i Gävleborg ska börja mäta faktiskt överbeläggning och inte någon teoretisk siffra om beläggningsgrad. Nu har man äntligen börjat med detta, men först när SKL börjar ställa sådana krav.
Jag följer kontinuerligt beläggningarna på våra sjukhus och vi kunde i somras se att läget hade stabiliterat sig något och att det inte alls var samma tryck på våra avdelningar som tidigare. Ingen har för mig kunnat förklara orsakerna till detta. Nu är det intressant att se om beläggningssituationen utvecklas framöver.
Så idag så fick vi se en sammanställning från SKL och läget är bättre i hela landet och Gävleborg fortsätter att ha något färre överbeläggningar. Tyvärr så är vi fortfarande bland de landsting som har högst antal överbeläggningar vilket är oroande. Vi i oppositionen har tidigare föreslagit att man ska inrätta mellanvårdsplatser, tillsammans med kommunerna, på våra sjukhus för att inte färdigbehandlade patienter ska uppta en vårdplats. På dessa platser kan de färdigbehandlade patienterna vänta på att kommunen har möjlighet att ta hand om dem eller att de kan åka hem. Detta skulle vara bra för såväl patienterna som för sjukvården men också bra för kommunerna. Det finns helt enkelt bara vinnare på en sådan lösning. Tyvärr så har vi inte fått något gehör hos ansvariga tjänstemän eller hos majoriteten.
Finns det en patient i korridoren på en avdelning och en ledig plats på avdelningen bredvid så är beläggningsgraden ok. Det är såklart lika allvarligt med en patient i korridoren oavsett om det finns lediga platser på andra ställen på sjukhusen eller inte. Den nya statistiken mäter faktiska överbeläggningar(antal överbeläggningar per 100 vårdplatser) vilket är mycket mer relevant. Jag har i flera år lyft denna problematik och har krävt att vi i Gävleborg ska börja mäta faktiskt överbeläggning och inte någon teoretisk siffra om beläggningsgrad. Nu har man äntligen börjat med detta, men först när SKL börjar ställa sådana krav.
Jag följer kontinuerligt beläggningarna på våra sjukhus och vi kunde i somras se att läget hade stabiliterat sig något och att det inte alls var samma tryck på våra avdelningar som tidigare. Ingen har för mig kunnat förklara orsakerna till detta. Nu är det intressant att se om beläggningssituationen utvecklas framöver.
Så idag så fick vi se en sammanställning från SKL och läget är bättre i hela landet och Gävleborg fortsätter att ha något färre överbeläggningar. Tyvärr så är vi fortfarande bland de landsting som har högst antal överbeläggningar vilket är oroande. Vi i oppositionen har tidigare föreslagit att man ska inrätta mellanvårdsplatser, tillsammans med kommunerna, på våra sjukhus för att inte färdigbehandlade patienter ska uppta en vårdplats. På dessa platser kan de färdigbehandlade patienterna vänta på att kommunen har möjlighet att ta hand om dem eller att de kan åka hem. Detta skulle vara bra för såväl patienterna som för sjukvården men också bra för kommunerna. Det finns helt enkelt bara vinnare på en sådan lösning. Tyvärr så har vi inte fått något gehör hos ansvariga tjänstemän eller hos majoriteten.
onsdag 2 oktober 2013
Sociala medier, är det framtiden?
Just nu pågår det en debatt om sociala mediers vara eller icke vara i landstinget. Jag kan förstå om det är svårt för alla att kunna engagera sig i sociala medier, men allt detta måste ses i ett större sammanhang.
Jag tycker vi ska utveckla och ta vara på de nya medier som uppstår. Vi kan inte alltid förlita oss på att samhället kommer se ut som det alltid har gjort. Vi vet att medievärlden förändras och det gör den i allt snabbare takt, och ingen kan förutspå vad som gäller om 5-10år. Den som inte har förmåga att anpassa sig och hänga med kommer bli förbisprungen av de som anpassar sig.
Vi vet att pappersupplagorna av tidningarna minskar i volym. Här har webben och en del gratistidningar tagit en stor del av läsarna. Det som händer nu är att de traditionella tidningsaktörerna måste hitta andra inkomstkällor än abonnemang på papperstidningar.
Själv gillar jag att läsa papperstidningen men har gått över till e-tidning som ger samma upplevelse men utan att behöva transportera en massa lästa tidningar till återvinningen. Jag gillar att någon har plockat ut de mest relevanta nyheterna som ger mig en bra överblick på vad som händer i samhället. Andra väljer att lyssna på radio och kolla på nyhetssändningar på TV. Det finns även de som endast söker upp nyheter på gratis webbsidor och andra forum vilket säkert fungerar bra för dem. Det som är mest oroväckande är de som inte är intresserade alls. Hur ska de kunna skapa sig en uppfattning om vad som händer i omvärlden.
Vi kommer se en ökad mångfald av nyhetskanaler framöver där internet och våra mobiler skapar helt nya möjligheter. Tiden när man sitter och väntar på att Rapport ska börja på TV är snart förbi. Redan nu så ser jag oftare på SVT-play nyheter än att sitta bänkad framför TV just kl 1930.
Men när det gäller oss politikers närvaro på sociala medier så tror jag att vi ska rannsaka oss själva. Vad skriver vi och för vem? Är det för att debattera med våra motståndare, visa engagemang hos sina sympatisörer eller för att hitta nya målgrupper. Här finns det mycket mer att göra.
Det enda vi vet med säkerhet är att det inte kommer bli som vi tror.
Jag tycker vi ska utveckla och ta vara på de nya medier som uppstår. Vi kan inte alltid förlita oss på att samhället kommer se ut som det alltid har gjort. Vi vet att medievärlden förändras och det gör den i allt snabbare takt, och ingen kan förutspå vad som gäller om 5-10år. Den som inte har förmåga att anpassa sig och hänga med kommer bli förbisprungen av de som anpassar sig.
Vi vet att pappersupplagorna av tidningarna minskar i volym. Här har webben och en del gratistidningar tagit en stor del av läsarna. Det som händer nu är att de traditionella tidningsaktörerna måste hitta andra inkomstkällor än abonnemang på papperstidningar.
Själv gillar jag att läsa papperstidningen men har gått över till e-tidning som ger samma upplevelse men utan att behöva transportera en massa lästa tidningar till återvinningen. Jag gillar att någon har plockat ut de mest relevanta nyheterna som ger mig en bra överblick på vad som händer i samhället. Andra väljer att lyssna på radio och kolla på nyhetssändningar på TV. Det finns även de som endast söker upp nyheter på gratis webbsidor och andra forum vilket säkert fungerar bra för dem. Det som är mest oroväckande är de som inte är intresserade alls. Hur ska de kunna skapa sig en uppfattning om vad som händer i omvärlden.
Vi kommer se en ökad mångfald av nyhetskanaler framöver där internet och våra mobiler skapar helt nya möjligheter. Tiden när man sitter och väntar på att Rapport ska börja på TV är snart förbi. Redan nu så ser jag oftare på SVT-play nyheter än att sitta bänkad framför TV just kl 1930.
Men när det gäller oss politikers närvaro på sociala medier så tror jag att vi ska rannsaka oss själva. Vad skriver vi och för vem? Är det för att debattera med våra motståndare, visa engagemang hos sina sympatisörer eller för att hitta nya målgrupper. Här finns det mycket mer att göra.
Det enda vi vet med säkerhet är att det inte kommer bli som vi tror.
Det landstinget inte klarar av fixar entreprenörer i länet
Förra veckan beslutade landstingsmajoriteten att lägga ned en av de mest populära hälsocentralerna i Gävle, Stortorget HC. Detta gjorde man för att minska det kraftiga underskott som vår egen primärvård har. Redan då spekulerade vi i att det säkert kommer en privat aktör som vill öppna på ett sådant attraktivt ställe, vilket nu verkar bli av. Så den påstådda besparingen verkar det nu inte bli så mycket av. Vad blir nästa åtgärd för att få en ekonomi i balans?
Det är bra att entreprenörer fortsätter att etablera sig i vårt vårdvalsystem, trots att majoriteten minskar på ersättningarna och konstant utökar uppdraget. Det som är synd är att inte vi i landstinget inte har ambitionen att vara delaktiga och skapa mångfald inom primärvården. Att landstinget inte själva kan driva en hälsocentral, i centrala Gävle med 6500 listade patienter, medan en privat ser möjligheter på samma plats med samma patientunderlag är bara ett misslyckande av vår egen förmåga. Detta visar återigen att ledarskapet i dagens landstingsledning brister.
Vi i Samverkan har däremot lagt olika förslag på hur vi kan skapa förutsättningar för våra egna hälsocentraler att kunna verka i vårt eget vårdvalsystem på ett sätt som både är konkurensneutralt och skapar trygghet för patienterna. För att Gävleborgarna ska få en verklig valfrihet så krävs det att det finns en mångfald av hälsocentraler med lite olika inriktningar och som drivs av såväl privata som offentliga aktörer.
Det är bra att entreprenörer fortsätter att etablera sig i vårt vårdvalsystem, trots att majoriteten minskar på ersättningarna och konstant utökar uppdraget. Det som är synd är att inte vi i landstinget inte har ambitionen att vara delaktiga och skapa mångfald inom primärvården. Att landstinget inte själva kan driva en hälsocentral, i centrala Gävle med 6500 listade patienter, medan en privat ser möjligheter på samma plats med samma patientunderlag är bara ett misslyckande av vår egen förmåga. Detta visar återigen att ledarskapet i dagens landstingsledning brister.
Vi i Samverkan har däremot lagt olika förslag på hur vi kan skapa förutsättningar för våra egna hälsocentraler att kunna verka i vårt eget vårdvalsystem på ett sätt som både är konkurensneutralt och skapar trygghet för patienterna. För att Gävleborgarna ska få en verklig valfrihet så krävs det att det finns en mångfald av hälsocentraler med lite olika inriktningar och som drivs av såväl privata som offentliga aktörer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)