Gävle kommuns besparingar drabbar patienterna på sjukhuset

Gävle kommun planerar att stänga 30 korttidsplatser på Bomhusgården. Dessa kortitdsplatser används bl.a. som mellanvårdplatser för de personer som är färdigbehandlad på våra sjukhus men som inte kan flytta hem direkt. De har inte ett medicinskt behov utan har endast ett omvårdnadsbehov som kommunerna ansvarar för. Idag blir dessa färdigbehandlade patienter kvar på våra sjukhus eftersom kommunerna inte har kapacitet att ta hand om dem. En av de kommuner som är sämst på detta i Gävleborg är just Gävle kommun. Därför verkar det konstigt att man nu planerar att stänga igen 30 korttidsplatser.

Om kommunerna tog hand om dessa färdigbehandlade patienter skulle trycket på våra vårdavdelningar minska. Det skulle inte lösa problemet med överbeläggningarna helt, men det skulle bli mycket bättra. Vi moderater föreslog för ett år sedan att landstinget skulle inrätta mellanvårdsplatser på sjukhuset där de färdigbehandlade patienterna kunde få omvårdnad till dess att kommunerna kan ta hand om dem. Kostnaderna för detta kan då delas mellan kommunerna och landstinget. Detta tjänar både kommun och landsting på, kommunerna slipper bygga upp en beredskap för dessa patienter och landstinget slipper utnyttja dyra vårdplatser på avdelningarna. Det viktigaste med en sådan lösning är så klart att de färdigbehandlade patienterna slipper skickas runt på sjukhusets olika avdelningar/korridorer och risken att någon patient hamnar i kläm minskas.

Så fort vi lyfter upp denna frågeställning politiskt i landstinget så hänvisar majoritetens företrädare till den s.k. ”äldrevisionen”. Det är ett luddigt dokument där kommunerna och landstinget ska vara överens om hur vi tar hand om våra äldre. Ädrevisionen visar sig bara vara vackra ord och lite innehåll, det som nu händer med Bomhusgården är ett tydligt bevis på det. Det är dags för mindre snack och mer verkstad i landstinget.