Gävle kommuns besparingar drabbar patienterna på sjukhuset

Gävle kommun planerar att stänga 30 korttidsplatser på Bomhusgården. Dessa kortitdsplatser används bl.a. som mellanvårdplatser för de personer som är färdigbehandlad på våra sjukhus men som inte kan flytta hem direkt. De har inte ett medicinskt behov utan har endast ett omvårdnadsbehov som kommunerna ansvarar för. Idag blir dessa färdigbehandlade patienter kvar på våra sjukhus eftersom kommunerna inte har kapacitet att ta hand om dem. En av de kommuner som är sämst på detta i Gävleborg är just Gävle kommun. Därför verkar det konstigt att man nu planerar att stänga igen 30 korttidsplatser.

Om kommunerna tog hand om dessa färdigbehandlade patienter skulle trycket på våra vårdavdelningar minska. Det skulle inte lösa problemet med överbeläggningarna helt, men det skulle bli mycket bättra. Vi moderater föreslog för ett år sedan att landstinget skulle inrätta mellanvårdsplatser på sjukhuset där de färdigbehandlade patienterna kunde få omvårdnad till dess att kommunerna kan ta hand om dem. Kostnaderna för detta kan då delas mellan kommunerna och landstinget. Detta tjänar både kommun och landsting på, kommunerna slipper bygga upp en beredskap för dessa patienter och landstinget slipper utnyttja dyra vårdplatser på avdelningarna. Det viktigaste med en sådan lösning är så klart att de färdigbehandlade patienterna slipper skickas runt på sjukhusets olika avdelningar/korridorer och risken att någon patient hamnar i kläm minskas.

Så fort vi lyfter upp denna frågeställning politiskt i landstinget så hänvisar majoritetens företrädare till den s.k. ”äldrevisionen”. Det är ett luddigt dokument där kommunerna och landstinget ska vara överens om hur vi tar hand om våra äldre. Ädrevisionen visar sig bara vara vackra ord och lite innehåll, det som nu händer med Bomhusgården är ett tydligt bevis på det. Det är dags för mindre snack och mer verkstad i landstinget.

Negativa konsekvenser för Ockelbo p.g.a. sossemajoritetens rädsla för etableringsfriheten

Vårdvalet är en väldigt viktig reform för patienterna. Tack vare denna reform har patienterna blivit mer nöjda med sin hälsocentral i länet. Vi i oppositionen var väldigt delaktiga i utformningen av vårdvalsystemet i Gävleborg men vi hade en del invändningar när systemet genomfördes, bl.a. ansåg vi att basuppdraget är för stort. Genom detta stora basuppdrag utestängs en del mycket bra mindre vårdgivare.

I dagens Arbetarblad kan vi läsa om hur detta slår hårt mot Ockelbo och den läkare som under en längre tid har drivit en mindre hälsocentral(Som är mest populär i länet av alla hälsocentraler) och som nu p.g.a. av det stora basuppdraget måste stänga igen. En lösning som vi ansåg var viktig för att motverka de negativa effekterna av det stora basuppdraget var möjligheten att ha filialer, vilket innebär att man kan ha en mindre mottagning med begränsat utbud som är kopplad till en större hälsocentral. Tyvärr så beslutade förra året sosse-centern att dessa filialer inte var önskvärda i Gävleborg utan att man endast skulle få ha en filial i hälsocentralernas egna upptagningsområden. Denna inskränkning innebär att det blir färre filialer och sämre tillgänglighet. Nu drabbas Ockelbo och risken är stor att även Öster Färnebo och Friggesund läggs ned. P.g.a. av denna etableringsbegränsning kan ingen annan hälsocentral etablera en filial i Ockelbo, Öster Färnebo eller Friggesund eftersom dessa områden ingår i landstinget egna upptagningsområde eller närområde som det kallas i systemet.

Landstingssossarna prioriterar kulturprojekt framför att stödja den viktiga samtalsakuten

Idag har landstingstyrelsen beslutat att ge bidrag på 500 000kr till Teaterbiennalen som arrangeras av Folkteatern i mitten på maj. Det är ett ganska stort kulturellt arrangemang som nu ska förläggas till Gävle. Landstinget har en separat nämnd som bl.a. hanterar bidrag till folkteatern och andra kulturella aktiviteter. I detta fall har majoriteten valt att lyfta upp denna bidragsansökan till landstingstyrelsen i stället för att låta den TRU-nämnden som ansvarar för dessa typer av ansökningar hantera ärendet. Hur detta ska finansieras i landstingstyrelsen budget fick vi inte några svar på. Vi i Samverkan Gävleborg var så klart väldigt skeptisk till denna hantering. Om nu denna teaterbiennal är så stor och viktig för länet som det framställs så borde TRU-nämnden kunna prioritera detta, de gick faktiskt med stort överskott förra året.

Det verkar vara en ny ordning i landstinget Gävleborg. Landstingstyrelsen verkar nu helt plötsligt ha extraresurser undanstoppat i budget för att ge till diverse kulturella projekt, men att fortsätta med att hjälpa samtalsakuten verkar man inte ha. Sossemajoriteten väljer att sponsra kulturella arrangemang istället för att hjälpa utsatta människor i samhället.

Intressant jämförelser mellan Gävles hälsocentraler

En viktig del i vårdvalet är att kunna välja den hälsocentral man vill tillhöra och vilken läkare man vill ha som familjeläkare. När man ska göra dessa val är det många faktorer som spelar in. Den viktigaste är den egna upplevelsen och om man känner förtroende, även ens släktingar och bekantas upplevelser spelar in. Det är även viktigt att det finns opartiska jämförelser som sammanställs på ett bra sätt. I dagens Arbetarblad kan vi läsa om utfallet av den årliga patientenkäten. Med hjälp av denna enkät och en bra sammanställning av media kan man själv jämföra och eventuellt byta central om man känner att någon annan. Jag kan läsa att den hälsocentral som jag tillhör får bra betyg vilken stämmer överens med min egen uppfattning.

Studiebesök på Hospice i Sundsvall.

Idag har jag tillsammans med mina oppositionsrådskollegor vart i Sundsvall och bl.a. besökt Mellannorrlands Hospice. Inför valet var det mycket skriverier om behovet av Hospice och alla politiker var överens om att det finns ett stort behov för det i vårt län. Nu är valet över och frågan verkar vara begravd i någon skrivbordslåda hos den röd-gröna majoriteten tillsammans med de andra vallöften de hade.

Vi partier i Samverkan Gävleborg gick till val på att vi skulle verka för att det skulle byggas Hospice vid Gävle sjukhus, vilket vi kommer fortsätta att arbeta för. Idag besökte vi det Hospice som finns i Sundsvall. Det är en fantastisk verksamhet som är en viktig del i den palliativa vården. Vi fick möjlighet att höra om deras verksamhet och hur de har byggt upp den. Vi fick även se deras lokaler där de idag har möjlighet att ta hand om 12 patienter (eller gäster som de utrycker sig).

En vanlig dag på ortopedavdelningen

I gårdagens GD beskrivs arbetet på ortopedavdelningen på Gävle sjukhus en vanlig dag. Artikeln visar vilken stress personalen måste hantera och även denna dag när journalisterna är där är det överbeläggningar och patienter ligger i korridoren. Många av de patienter som vårdas på avdelningen är äldre patienter som borde tas om hand av kommunerna, men vissa kommuner har valt att dra ned på dessa platser och då blir de utskrivningsklara patienterna kvar på avdelningarna.

För ett år sedan presenterade vi moderater en åtgärdslista för att komma tillrätta med dessa överbeläggningar. Bl.a. föreslog vi att landstinget inrättar mellanvårdsplatser på sjukhuset som avlastar avdelningarna genom att ta hand om de utskrivningsklara patienterna. Räcker inte detta så måste man överväga att utöka antalet vårdplatser. Nu har ledningen kommit fram till att det kan behövas fler vårdplatser, vilket är bra men detta kommer man genomföra samtidigt som man ska minska på bemanningen på avdelningarna. Den ekvationen har jag svårt att få ihop.

Heldagsträff med länets moderater

Idag träffades länets moderater för att diskutera aktuella frågor för länet, bl.a. den nya kollektivtrafiklagen och hur vi ska se på en ny eventuell storregion. Vi har en stor samsyn när det gäller den nya kollektivtrafiklagen och den myndighet som nu ska bildas. Tack vare den nya lagen ges nya möjligheter att integrera kollektivtrafiken i det regionala utvecklingsarbetet vilket är oerhört viktig för länet.

När det gäller en eventuell regionbildning finns inte riktig samma samsyn i alla detaljer. Vissa är mer entusiastiska än andra och det är många olika aspekter som ska tas med i resonemanget. Vi var överens om att vi ska vara aktiva i detta arbete och alltid ha med oss medborgarnyttan och ett underifrånperspektiv, vilket tyvärr saknas hos många på vänsterkanten.

Vad är kvalité inom sjukvården?

Kvalité kan vara olika för olika människor. För många är kvalité att man blir frisk när man är sjuk. Men kvalité inom sjukvården kan vara så mycket mer. Kvalité är när man bemöts på ett respektfullt och bra sätt. Kvalité kan även vara statistik som visar låg risk för komplikationer. För vissa är kvalité när man känner sig trygg i att man får vård när man behöver det, alltså kvalité uppstår inte bara i mötet mellan patienten och professionen utan den uppstår innan behovet av sjukvård finns. För att få en sjukvård av hög kvalité krävs det att vi tar reda på vad kvalité är för Gävleborgarna. Svensk sjukvård har hög kvalité i en internationell jämförelse, men vi får aldrig luta oss tillbaka och vara nöjda dessutom måste vi bredda begreppet kvalité för att människor ska känna förtroende för sjukvården.

Ny kollektivtrafiklag ger nya möjligheter för Gävleborg.

Arbetet med den nya kollektivtrafikmyndigheten fortsätter. Regeringen har beslutat om en ny kollektrivtrafiklag som ska börja gälla fr.o.m. 1/1 2012. Att regeringen beslutar om hur detta ska fungera irriterar så klart länet sossar. Man har svårt att förstå tanken med den nya lagen och vilka nya möjligheter den ger oss. Man vill gärna fortsätta med sitt planekonomiska system där politiken bestämmer vart och när bussen ska gå. Tanken är att en ny myndighet ska inrättas, antingen hos landstinget eller hos Region Gävleborg. Denna myndighet ska samordna all kollektivtrafik i länet och till angränsande län. Samtidigt öppnas möjligheten för andra aktörer att köra kollektivtrafik kommersiellt, vilket idag är starkt begränsat. Byten mellan olika trafikslag och olika aktörer ska underlättas genom den förbättrade samordningen. Huvudmålsättningen med den nya lagen är att integrera all kollekttrafik med det regionala/kommunala utvecklingsarbetet i länet och dubblera antalet resor med kollektivtrafiken.

Frågan som diskuteras mest just nu är vem som ska vara denna nya myndighet, ska landstinget ensamt eller kommunerna och landstinget tillsammans i regionen ha denna funktion. Det är intressant med länets sossar är att de alltid börjar med att diskutera organisation före innehåll. Det viktiga för länets invånare är hur denna nya lag kan skapa nya möjligheter för länsinvånarna, inte vem som är formell myndighet. Efter en sådan diskussion kan man börja börja resonera om vem som bäst kan uppfylla Gävleborgarnas behov.

Lyckad satsning på tillgänglighet, men mycket återstår att göra

Inför valet 2006 lovade alliansen att satsa på tillgänglighet i sjukvården. Svaret på detta var att bl.a. införa kömiljarden som ger de landsting som klarar av vårdgarantins tider extra stadsbidrag. Detta har vart väldigt lyckat, men det återstår mycket att göra.

Idag innebär vårdgarantin att man max får vänta 90 dagar för att träffa en specialist och ytterligare 90 dagar för operation/behandling. Även om detta var en lyckad reform så är 90 dagar fortfarande alldeles för lång tid att vänta för att få vård. Vi i Samverkan Gävleborg har tidigare lagt fram en förstärkt vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin vilket innebar att man max skulle få vänta 30dagar innan man träffa en specialist och få en bedömning och utredning. Inför förra årets val presenterade vi även förstärkt vårdgaranti för övrig verksamhet. Detta skulle ge våra patienter möjlighet att träffa specialist och få operation inom 30dagar. Uppfyller inte landstinget dessa tidsgränser har man rätt att söka en annan vårdgivare såväl som privat som landstingsdriven och vårt landsting står för kostnaderna.

Inom primärvården innebär vårdgarantin att man ska få kontakt inom 1dag och träffa läkare på hälsocentralen inom 7dagar. För mig innebär även tillgänglighet att man ska få prata men en människa och inte en telefonsvarare. Idag när man ringer till landstingets vårdcentraler svarar en telefonsvarare och man uppmanas att mata in sitt telefonnummer och så blir man sedan uppringd. Detta kanske fungerar för många men inte för alla. För vissa är det väldigt svårt att klara av dessa knapptryckningar och sedan får man sitta vid telefonen och vänta innan man får prata med någon. Jag har själv drabbats av att hälsocentralen inte ringer upp inom utlovad tid och då får man genomgå samma process igen. Det krävs skärpning inom detta. Det ska vara enkelt att få kontakt med hälsocentralen och det ska alltid vara möjligt att få prata med någon.

Läkare förklarar varför de slutar arbeta hos landstinget.

I dagens GD läser vi om de läkare som har valt att gå från landstingets hälsocentral i Gävle till Caremas på Brynäs. Jag hoppas att majoritetens företrädare läser denna artikel och tar till sig vad läkare säger. Följande citat är väldigt talande i artikeln

. ”Jag känner att jag får mer möjlighet att påverka här, jag får utrymme att ge mina patienter det jag vill”

”Det var så trögt i landstinget, så många beslutsled. Det blev bara mer och mer centralstyrt under den tid jag jobbade där”

För oss i oppositionen är detta inget nytt utan vi påpekar ständigt för landstingsledningen att vi måste skapa en bättre arbetsklimat för vår personal. Genom att låta personalen styra mer över verksamheterna och utveckla sjukvården så trivs personalen bättre och patienterna får en bättre vård vilket gör att personalen stannar hos landstinget och det blir lättare att rekrytera ny personal. Det finns helt enkelt bara vinnare på att på att göra detta, eventuellt finns det förlorare i den högsta ledningen som känner att de tappar kontrollen men det borde vara underordnat.