Minskning av bemanningen på våra avdelningar riskerar patientsäkerheten.

Idag skriver Gefle dagblad om den ansträngda bemanningssituationen på ortopeden i Gävle. När jag är ute i verksamheterna och pratar med personalen får jag höra hur de ser på vad som händer ute på avdelningarna. När jag sedan lyfter upp det jag ser och hör så får jag alltid höra att jag bara lyfter fram det som är negativt och att det jag säger inte stämmer. Detta gäller såväl landstingets bristande personalpolitik som överbeläggningssituationen på våra sjukhus. När nu tidningarna lyfter fram exempel på hur allvarlig situationen är stärker det mig i mitt arbete att försöka påverka ledningen att faktiskt komma tillrätta med problemen.

Just när det gäller sänkningen av bemanningstalen som nu tydligen genomförs på bred front i verksamheterna bör man fråga sig hur detta påverkar kvalité och patientsäkerhet. Det är dags att den politiska ledningen kliver fram och tar ansvar för de försämringar som genomförs.

Glädjande att skatteintäkterna ökar i länet, men sjukvården fortsätter att gå med underskott.

Idag har landstinget presenterat sitt bokslut för 2010. Det är glädjande att man klarar av ett positivt resultat. Detta beror till stor del av att skatteintäkterna är högre än budgeterat(+100miljoner), detta beror i sin tur på att vi nu har lämnat lågkonjunkturen och arbetslösheten sjunker. Det som oroar mig är att två divisioner fortsätter att gå med kraftiga underskott trots extra anslag i juni. Jämför vi resultatet med budget bortsett från de extra 70miljoner som tillkom i juni är budgetöverskridandet 100miljoner för hälso- och sjukvården, vilket inte är acceptabelt. Att vissa verksamheter vissa år går med ett underskott kan accepteras men division operation och medicin har tidigare år fått kraftigt uppräkningar och extra anslag men fortsätter med att redovisa underskott.

Det finns även andra delar i bokslutet som är anmärkningsvärda. Kostnader för hyrpersonal och konsulter är mycket högre än budgeterat(80miljoner för hyrpersonal 18miljoner för konsulter). Detta är en konsekvens av den dåliga personalpolitiken i landstinget vilket gör att personalen väljer att sluta och vi inte kan nyanställa. Till sist är det värt att lyfta fram att läkemedelskostnaderna nu sjunker för landstinget, vilket är positivt för såväl ekonomin som patienterna.

Satsning på barn- och ungdomssjukvården är en investering i framtiden.

Vi i Samverkan Gävleborg delar uppfattningen med majoriteten att vi ska prioritera barn och ungdomar inom landstinget. Jag gör ofta besök ute i våra verksamheter i landstinget och får mycket information på hur majoriteten hanterar dessa prioriterade patienter. Man har redan minskat antal vårtplatser på barn- och ungdomsklinikerna och man har lagt ned de platser vi har haft in barn- och ungdomspsykiatrin. Jag får allt för ofta höra från oroliga föräldrar hur man placerar våra barn med psykiska besvär på vuxenpsykiatrin eller på barnkliniken.

Detta är för mig inte att prioritera barn och ungdomar. Dessutom är jag frågande till om man verkligen uppfyller barnkonventionen. Vi inom Samverkan Gävleborg(M,FP,KD,SVP) har under flera år lagt extra resurser till barn- och ungdomssjukvården i de budget vi har lagt fram till fullmäktige. Vi lovade dessa barn/ungdomar och föräldrar i valrörelsen att vi kommer enträget fortsätta att göra detta. Tyvärr tror jag inte majoritetens företrädare kommer stödja oss i detta arbete utan de kommer fortsätta med att försämra för våra barn och ungdomar.

Första mötet med länets 99 regionpolitiker

Igår hade Region Gävleborg sitt första fullmäktige för mandatperioden. Det är 99 ledamöter som träffas i Bollnäs två gånger per år. Man kan fråga sig vad syftet med att ha så många ledamöter i ett fullmäktige. Igår var uppslutning bra men i vanliga fall brukar knappt hälften vara där.


Besluten som fattades igår var framförallt vilka personer som ska leda regionen och vilka arvoden de personerna ska ha. När det gällde arvodesfrågan blev diskussionen livlig, som alltid. Jag tycker det är olyckligt att en sittande församling beslutar om sina egna arvoden. Ordningen som är i landstinget är att den avgående fullmäktigeförsamlingen beslutar om arvoden för den komma mandartperioden. Det som var viktigt för oss moderater i går var just att ytterligare en person skulle ges möjlighet att lägga större delen av sin tid på arbetet i regionen. Vi har tidigare endast haft en politiker som tyvärr på slutet inte har haft möjligt att lägga den tid som krävs för uppdraget.

Region Gävleborg tillsammans med länets kommuner och landstinget står för inför stora frågor de kommande åren. Äntligen ska landstinget lämna över ansvaret för hemsjukvården till kommunerna. Detta är något som vi moderater har drivit under många år. Tyvärr hamnar alltid organisatoriska frågor och ekonomi först och omvårdaden av de äldre och patienterna hamnar alltid sist hos vänsterfolket. Vi ska även nu under våren hantera frågan om hur länets kollektivtrafik ska organiseras. Även här saknas kund- och resenärperspektivet och hamnar långt efter organisationsformer och strukturer. En viktig fråga verkar vara huruvida ansvaret ligger hos ett direktvald försanling eller inte. Just den delen tror jag inte resenärerna brysr sig så mycket om utan de är mer angelägna om att tågen/bussen går i tid och att det går smidigt att ta sig från punkt A till punkt B.

Tack vare alliansregeringen får Gävleborgarna vård snabbare

Nu har fördelningen av alliansregeringens ”kömiljard” blivit känd. Glädjande kan landstinget Gävleborg visa på att våra köer nu ligger inom de tidsramar för att få ta del av denna miljard. När kömiljarden och vårdgarantin infördes var sossarna kritiska mot denna reform. Innan hade man satsat flera miljarder varje år till de landsting som hade längst köer. Nu ger man en miljard till de som har korta köer, vilket ger effekten av att det blir korta köer istället för som tidigare uppmuntran till långa köer. Nu läser vi i länets tidningar och via pressmeddelande att man nu har insett hur lyckat detta har vart för patienterna i länet. Genom att se problemet och sedan fokusera på att komma tillrätta med det så har man lyckats med detta ute i verksamheterna. Tidigare har vänsterföreträdare sagt att det är omöjligt att korta köerna.


Nu är det dags att ta nästa steg. Regeringen kommer fortsätta med att satsa 1miljard per år för att stimulera landsting att komma tillrätta med köerna, nu med kortare tidsramar. Vi moderater tillsammans med övriga partier i Samverkan Gävleborg har föreslagit förstärkt vårdgaranti lokalt i Gävleborg. Detta skulle då ge patienterna garantier att få vård inom 30 dagar istället för som idag 90 dagar. Sossarna ser bara vårdgarantin som en målsättning medans vi inom moderaterna ser detta som en riktig garanti med förpliktelse. Får man inte vård inom dessa 30 dagar har man rätt att söka sig till en annan vårdgivare på landstingets bekostnad, detta är en riktig garanti.

Brist på samsyn mellan kommunerna och landsting drabbar de äldre

Idag har både kommun och landsting ansvariga för vården av våra äldre. Kommunerna är ansvariga för omvårdnaden av de äldre som behöver hjälp, vilket sköts av kommunernas särskilda boenden eller av hemtjänsten i hemmen. Landstinget ansvarar för sjukvården, vilket sköts av hälsocentralerna och sjukhusen. Gränsdragningen mellan omvårdnad och sjukvård är ganska luddig vilket innebär att kommunerna och landstinget inte har samma syn på vem som ska göra vad. Konsekvenserna av detta blir att allt för ofta hamnar de äldre mellan stolarna, ingen vill ta det ansvar som vi är skyldiga att göra. Detta är så klart inte acceptabelt.

En lösning på detta problem är att flytta över ansvaret för sjukvården i hemmet till kommunerna, vilket kommer att ske under de kommande åren. Detta innebär att kommunerna ansvarar för såväl omvårdnad som sjukvård i hemmet. Detta löser vissa av dagens gränsdragningsproblem men det kommer uppstå nya gränser där människor riskerar att hamna i kläm. Den avgörande betydelsen nu och framöver är hur kommunerna och landstinget samarbetar. Så länge det finns två huvudmän kommer det alltid finnas organisatoriska gränser där människor kommer hamna mellan stolarna.

Äntligen har landstingsledningen börjat förstå vad Lean innebär och hur man arbetar med förbättringar inom sjukvården.

Igår hade den moderata landstingsgruppen sitt första gruppmöte för året. Som vanligt var det en hel dag fylld med intressanta diskussioner. Vi fick bl.a. en presentation om Lean av landstingets utvecklingsdirektör. Den handlade om hur landstinget arbetar med detta. När jag tillträdde som oppositionsråd 2008 och fick höra om planerna om att införa lean healthcare blev jag mycket intresserad. Med min bakgrund som ingenjör på Ericsson var jag väldigt spänd på lednigens syn på just detta. Jag fick ganska snabbt insikten i att man inte hade förstått var lean innebar utan man var nog mest inställd på att det var ett formellt beslut och så var det genomfört. Nu efter något år har man börja förstå vad det faktiskt innebär och med den genomgång som gruppen fick igår så är jag nu mer trygg i att det faktiskt arbetas med detta på ett bra sätt.


Lean handlar om att ständigt arbeta med förbättringar ute i verksamheterna och identifiera och att eliminera alla faktorer i en process som inte skapar värde för kunden/patienten. Det finns en mängd olika metoder man använder men det viktigaste är att det är verksamheterna och personalen som ska identifiera förbättringsområden och föreslå förändringar. Det som sjukvården bl.a. måste fokusera på är att ta bort den s.k. icke värdeskapande tiden. Det innebär att man ska minska den tid som inte hjälper patienten. Detta arbetsätt sparar inte bara resurser åt landstinget utan är bra för tillgängligheten och patientkvalité/patientsäkerhet.

Vi lever allt längre

En av de stora utmaningarna vi står inför inom välfärdsektorn är den demografiska utvecklingen. Det blir allt fler äldre i landet och speciellt i Gävleborg. Det är så klart väldigt glädjande att man lever längre. Utmaningen består i att andelen av befolkningen som blir äldre ökar medan andelen yrkesverksamma minskar. Slarvigt utryckt blir det färre som ska försörja fler. Detta är något som samhället idag inte är rustade inför, varken i Gävleborg eller i resten av landet. Detta problem delar vi dessutom med större delen av västvärlden. När vi lever allt längre uppstår större behov av sjukvårdens tjänster, vilket gör att landstingets riskerar att kostnader ökar i högre takt än vad intäkterna gör.

Hur ska vi få då hantera denna utmaning? Gör vi inget så kommer vänsterfolket att plocka fram sin standardlösning vilket innebär att skatten kommer höjas kraftigt i framtiden. Det handlar om höjningar på flera kronor per intjänad hundralapp. Detta är så klart inte bra med ett allt för höga skattenivåer i samhället. Vi måste hitta andra lösningar. Det finns inte någon enkel ”quick fix” på detta utan vi behöver genomföra flera åtgärder.

Viktig del är att stödja och driva den medicinsktekniska utvecklingen framåt. Genom denna utveckling kan kostnaderna för sjukvården minskas samtidigt som kvalitén kan bli bättre. Vi måste genomföra ständiga rationaliseringar inom välfärden. Välfärdssektorn är personalintensiv verksamhet men tack vare smartare lösningar, effektivare arbetsmetoder och teknikutveckling kommer vi kunna göra mer med den personal vi har tillgång till. Vi måste även våga prioritera inom offentlig verksamhet. Vi kanske inte ska hålla på med allt som vi har gjort hittills. Den allra viktigaste delen är att vi måste arbeta med att förebygga ohälsa. Detta görs genom ändrad livsstil och större medvetenhet bland människor över vad som minskar risken för ohälsa.

Vad har omorganisationen av läkarsekreterarna kostat?

Omorganisationen av landstingets läkarsekreterare har diskuterats under en längre tid. Majoriteten valde för ett par år sedan att centralisera denna så viktiga funktion för sjukvården till några skrivcentraler i länet. Vi från oppositionen var mycket frågande när detta skulle göras om vilka vinster man eventuellt skulle göra och vilka risker det fanns. Det har skrivits mycket om detta i länets tidningar och på radion har vi hört frustrationen ute i verksamheterna. Jag har även haft många samtal om just detta.

Nu väljer man att backa från denna förändring och gå tillbaka till hur det fungerade tidigare d.v.s. läkarsekreterarna kommer nu åter igenom sitta på varje enhet istället för på stora skrivcentraler, vilket är bra.. Frågan är nu vad denna manöver har kostat, både ekonomiskt och onödig oro bland personal och framförallt hur har detta drabbat patienterna. Maj-Britt Åhrman från oss moderater har nu skrivit en mycket bra interpellation till landstingsrådet Tommy Berger där hon kräver svar på detta. Det är verkligen dags att landstinget verkligen lär sig av sina misslyckanden.

Länk till interpellationen: Interpellation

Följetongen om kardiologin i länet fortsätter.

Idag läser vi i Helsingetidningarna hur en av länets mest erfarne kardiologer ger sin syn på beslutet att centralisera all pacemakerinsättning till Gävle. Innan vi inom oppositionen tog ställning mot förslaget så gjorde vi själva en genomgång och pratar med olika personer i länet och ju mer vi pratade med folk och ställde frågor till tjänstemännen blev vi mer övertygande om att denna centralisering av verksamhet är förödande för möjligheterna att bedriva en bra kardiologi i hela länet. Framförallt kommer det försvåra för oss att rekrytera kardiologer, vilket vi ännu en gång får stöd av professionen. Jag tror inte det sista ordet är sagt i denna fråga.

Kommunernas bristande halkbekämpning kostar resurser för samhället.

Jag har idag halkat omkring på gatorna kring landstingshuset i Gävle. Gävle kommun har tydligen valt att inte sanda vissa gator. Gävle kommun sparar säkert en del pengar på detta men kostnaderna kommer uppstå hos någon annan. Landstinget kostnader för benbrott ökar när det blir halt ute och kostnaderna för försäkringskassan ökar med fler som är sjukskrivna. Detta är ett tydligt exempel på hur samarbete med kommuner,landstinget och stat kan spara mycket pengar för samhället. Om kommunen skötte våra vägar bättre skulle även vi slippa en del onödigt lidande.

Nytt år med nya och gamla utmaningar

Nu är julledigheten över för denna gång och vi står inför ett nytt år dessutom börjar den nya mandatperioden i landstinget med både nya och gamla politiker. Landstinget står inför stora utmaningar de kommande fyra åren. Sverige är på väg ut ur finanskrisen och trots detta brottas landstinget med att få ordning på ekonomin där majoriteten inte har fått kostnadskontroll inom framförallt hälso- och sjukvården. Vår personal är frustrerad och många väljer nu att lämna landstinget. Vi har väldigt svårt att rekrytera ny personal och konsekvensen av detta blir att vi har väldigt höga kostnader för hyrläkare. Och det största problemet är att majoritetens politiker inte ser detta, ser man inte problemen kan man heller inte göra något åt dem.


Det är flera frågor som kommer vara viktiga under 2011 där landstinget har ett stort ansvar.

• Det viktigaste är att få kontroll över kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Får vi inte kontroll på detta så kommer man föreslå strukturella förändringar eller flera skattehöjningar.
• Arbetet med att bilda storregion kommer förmodligen intensifieras. Där har vi moderater en viktig roll eftersom vi är ett av få partier som har en sund kritisk inställning till detta(andra partier tror att detta är lösningen på alla länets problem).
• Kommunaliseringen av hemsjukvården hoppas jag äntligen kommer att genomföras.
• Vi står för en reform inom kollektivtrafiken som ska bli klar under det kommande året. Denna reform ger oss nya möjligheter att skapa en mer konkurenskraftig kollektivtrafik.

 

Till detta har vi de viktiga frågorna inom hälso- och sjukvården.

• Likvärdig vård i Sverige och länet. Det ska inte spela någon roll vart man bor i Sverige eller i länet så ska man ha rätt till samma vård, vilket idag inte är fallet.
• Komma tillrätta med överbeläggningsproblematiken på våra sjukhus. Det är inte acceptabelt att patienter vårdas i korridorerna på våra sjukhus.
• Förbättra tillgängligheten vilket gör att patienterna slipper vänta i onödan. Mycket har gjorts hittills men mer måste göras.
• Förbättra patientsäkerheten för att bl.a. komma tillrätta med de vårdrelaterade skador som finns inom sjukvården.
• Personalpolitiken måste förnyas så vi skapar ett attraktivt landsting att jobba i vilket kommer medföra att det blir lättare att rekrytera och minska behovet av hyrläkare.